Om utrikes födda ska få jobb är det ofta avgörande att de kan språket. Men alldeles för få lyckas nå en acceptabel nivå i svenska. Det är dags att höja både krav och förväntningar.
Bristande kunskaper i svenska är ett av de största hindren för personer födda utanför Norden att få in en fot på den svenska arbetsmarknaden.
Det framgår av en ny forskningsrapport från SNS, God svenska – vägen till arbete för utrikes födda?, av Stefan Eriksson, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, och Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Samtidigt visar rapporten att de flesta utrikesfödda inte ens fullföljer den grundläggande nivån i SFI, svenska för invandrare.
“De låga studieresultaten är en tydlig indikator på bristande svenskkunskaper som kan förväntas skapa problem vid inträdet på arbetsmarknaden”, heter det i rapporten.
Eriksson och Rooth har bland annat skickat ut en enkät till drygt 800 personalrekryterare. Dessa har fått rangordna ett antal faktorer som kan tänkas försvåra inträdet för utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden. Den faktor som rekryterarna ser som det överlägset största problemet är bristande kunskaper i svenska språket. 87 procent av rekryterarna anger det som ett hinder.
Eriksson och Roth har även undersökt vad det betyder om jobbansökningarna är skrivna på god svenska och om den sökande visar upp goda muntliga språkkunskaper vid en anställningsintervju. Det visade sig att sannolikheten att den sökande går vidare till nästa steg i rekryteringsprocessen ökar med i genomsnitt cirka 50 procent när den skriftliga språkförmågan i ansökningarna går från den lägsta till den högsta språknivån. Vid en anställningsintervju ökar sannolikheten att gå vidare med 150 procent när den muntliga språkförmågan höjs på motsvarande sätt.
Läs även: Dahlman: Öka pressen på SFI-studenterna
Språkundervisningen börjar med SFI, svenska för invandrare, där den som klarat D-kursen kan gå vidare till studier i svenska som andraspråk, först på grundskolenivå och därefter på gymnasienivå. Det ger en fingervisning om vilka begränsade språkkunskaper den som slutför D-kursen fortfarande har. Men en majoritet av alla som börjar på SFI slutför inte ens D-kursen. Av drygt 57 000 som var nyinskrivna i SFI år 2016 var det knappt 31 procent som klarat av D-kursen efter tre år. Andelen har varit konstant under många år och förändras inte påtagligt även om deltagarna följs under en längre tidsperiod. Det blir helt enkelt inte mycket bättre än så.
Nu finns det även andra utbildningar i svenska än SFI och det är också fullt möjligt att lära sig ett språk utan att fullfölja eller ens delta i en formell utbildning. Därför har Eriksson och Rooth även tittat närmare på resultaten från PIIAC, en internationell undersökning som mäter vuxnas språkfärdigheter.
Det visar sig då att personer födda utanför Västeuropa har “betydligt lägre förmåga” att hantera skriven svenska jämfört med inrikesfödda. Medan 18,5 procent av inrikes födda hamnar på någon de två högsta nivåerna i PIIAC när det gäller läsfärdighet, gäller det endast 4,0 procent av personer födda utanför Europa och 3,2 procent av personer födda i Östeuropa.
För dem som uppnår god läsfärdighet på PIIAC-skalan går det nästan inte att se någon skillnad i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda. Bristande språkkunskaper är sannolikt den främsta förklaringen till att sysselsättningen är så mycket lägre och arbetslösheten så mycket högre bland utrikesfödda jämfört med inrikesfödda. Men det är enklare att skylla på diskriminering.
Att snabbt lära sig svenska lyfts ofta fram som en av de viktigaste faktorerna bakom en framgångsrik integration.
“Vi måste bli bättre på att ta vara på den kompetens och företagsamhet som finns hos de människor som kommer till oss. Att snabbt kunna få tillgång till språk, utbildning eller arbete är en grundförutsättning”, låter det från Centerpartiet.
“Utbildningen i SFI ska hålla högre kvalitet så att invandrare snabbt kan lära sig svenska. Kontrollsystemet ska bli bättre och ett kommunalt språkansvar införas som förpliktigar kommunen att söka upp och motivera den som har rätt till SFI”, föreslog Socialdemokraterna några veckor före valet.
Svenskan är ett litet språk. Svenska är svårt att lära sig. Det kräver ansträngning – som all språkinlärning. Men enligt Centern är det tydligen ett anonymt “vi” som inte anstränger sig tillräckligt för att ta tillvara andras “kompetens och företagsamhet”. Socialdemokraterna går ännu längre och vill att kommunerna ska bli skyldiga att se till så att vuxna människor gör åtminstone ett försök att lära sig språket i det land de flyttat till.
Det går utmärkt att leva i Sverige årtionde efter årtionde utan att kunna svenska. Det dagliga livet kräver i regel inga svenskkunskaper för den som lever omgiven av egna landsmän – vilket är lätt i Sverige. Att få ett arbete kan förvisso bli svårt, men ett generöst bidragssystem garanterar ett drägligt liv, i alla fall lika drägligt som vad ett okvalificerat arbete ger i form av lön. Och när myndighetskontakter är nödvändiga erbjuds det så gott som alltid tolk.
Ett land som inte ens ställer krav på att den som ska bli medborgare har grundläggande kunskaper i landets språk sänder heller inte ut budskapet att det är viktigt att kunna svenska.
Läs även: Ahmed: Valet kan avgöras av folk som inte förstår svenska
