Strängnäs. Sörmländsk stad med gamla anor. Statsminister Ulf Kristerssons (M) hemstad. Knappt 15 000 invånare i själva tätorten, i hela kommunen drygt det dubbla. Här föddes mästerfotografen Lennart Nilsson och poeten och psalmdiktaren Bo Setterlind. Stadens mest kända byggnad är domkyrkan, vars äldsta del är från mitten av 1200-talet. Det var vid riksmötet i Strängnäs Gustav Vasa valdes till kung för snart 500 år sedan, den 6 juni 1523.

Strängnäs är en stad med ett rikt historiskt arv. Men tiderna förändras, bilden av sörmländsk idyll vid Mälarens strand krackelerar. Numera är Strängnäs också en brännpunkt för våldsbejakande islamism.

I förra veckan greps fem personer i tre sörmländska städer misstänkta för stämpling till terrorbrott, det vill säga för att ha planerat terrordåd i Sverige. En av de orter där polisens insatsstyrka slog till i en gryningsräd var Strängnäs.

Lite överraskande, kommenterade terrorismforskaren Hans Brun; Strängnäs är inte en ort som brukar förknippas med jihadistiska nätverk. Till skillnad från exempelvis Eskilstuna.

Researchföretaget Acta Publica har kartlagt de miljöer där männen rört sig. De fem har under flera år varit aktiva inom den våldsbejakande islamismen. De har till exempel varit med i slutna Facebookgrupper som hyllat Islamiska staten, IS, och samlat in pengar till fängslade jihadister. Flera av de andra medlemmarna i dessa Facebookgrupper har själva stridit för IS i Syrien.

En av Facebookgrupperna, Quran and Sunnah, var ett viktigt forum när stöd organiserades för de imamer som greps som säkerhetsrisker av Säkerhetspolisen 2019. En av de numera nedlagda Facebookgrupperna samlade på bara ett par månader över 400 medlemmar.

“Flera av de nu misstänkta kan via sina aktiviteter i de ovan redovisade grupperna kopplas till ett kluster av radikala islamister i Strängnäsområdet”, noterar Acta Publica i sin rapport.

Islamismen innebär ett förkastande av svenska och västerländska värderingar, av demokratin och demokratiska fri- och rättigheter. Den frodas inte minst i landets så kallade utsatta områden. Av de omkring 300 individer från Sverige som under 2010-talet reste till Syrien för att strida med IS och liknande terrorgrupper var drygt 70 procent folkbokförda i dessa områden.

Läs även: Makram: Terrorhotet kräver en Sverige först-policy

Men avståndstagande från det omgivande majoritetssamhället och dess värderingar tar sig även andra uttryck. Som korankravallerna under påskhelgen 2022.

Dessa våldsamma upplopp ville politikerna gärna skylla på på kriminella gäng. Eller möjligen islamister.

“Det vi såg i helgen var inga protester, utan grov kriminalitet orkestrerad av gäng som hatar vårt samhälle”, hävdade dåvarande statsministern Magdalena Andersson (S). Hennes justitieminister, Morgan Johansson, spekulerade om att upploppen var underblåsta av “utländska islamister”.

I en annan rapport har Acta Publica kartlagt de 125 personer som det senaste året åtalats eller begärts häktade för brott i samband med korankravallerna. De flesta är unga, nästan hälften under 21. De allra flesta bor på den ort där upploppen ägde rum, kravallerna var inte ett verk av kringresande uppviglare. En majoritet, 70 av 125, var ostraffade. Av de dömda var det ett tiotal som ägnat sig åt mer omfattande kriminalitet. Bara en dryg handfull, sju personer, går att knyta till kriminella gäng. Acta Publica hittade en man som stridit för Islamiska staten och återvänt.

Att det i många fall var tidigare ostraffade individer som deltog i de våldsamma upploppen och att inslaget av grovt kriminella var försumbart, ger en vink om hur djup misstron är i dessa områden. Inte bara mot polisen utan mot samhället i stort, mot de lagar polisen har till uppgift att upprätthålla.

Den politiker som kom närmast sanningen var väl Jimmie Åkesson (SD), som såg upploppen som en följd av ansvarslös invandringspolitik och kravlös integrationspolitik.

Drygt 40 procent av de 125 personer som ingår i granskningen är utländska medborgare. Ytterligare omkring 20 procent har dubbelt medborgarskap. I slutet av mars hade 60 åtalade fällts i tingsrätten. I de fåtal fall där åklagaren begärt utvisning har domstolarna sagt nej.

Någon lösning på de integrationsproblem såväl sörmländska jihadistkluster som påskkravaller vittnar om är inte i sikte. Men en blygsam början till dellösning vore att se till att utländska medborgare som begår allvarliga brott faktiskt också utvisas.

Läs även: Skogkär: Hatet mot Vilks visar hur Sverige glider isär