Misstänkt mord i Göteborg, sprängdåd mot en villa i Nyköping, skott mot en lägenhetsdörr i Handen söder om Stockholm – söndagskvällen och natten till måndagen var med andra ord förhållandevis lugna.

Hittills i år har det enligt statistiksajten In Charts förekommit 266 skottlossningar, mer än en om dygnet. 40 människor har dödats och 83 skadats. Om förra årets rekord med 62 ihjälskjutna ska överträffas återstår att se. Som mest har det gått 113 timmar utan en skottlossning. Detta inträffade mellan 07.45 fredagen den 1 september och klockan 01.40 onsdagen den 6 september.

De lugna dagarna i början av månaden togs igen med råge. Den 7 september sköts en kvinna i 60-årsåldern, mamma till en gängkriminell man, ihjäl i sitt hem i Uppsala. Måndagen därpå hittades en 13-åring död, skjuten i huvudet, i Haninge söder om Stockholm. Tisdag morgon sköts en man i 20-årsåldern utan kriminella kopplingar ihjäl i en trappuppgång i Uppsala när han var på väg till arbetet. Av allt att döma tog mördaren fel på person. På kvällen samma dag dödades en annan man i 20-årsåldern vid en skottlossning i Sollentuna. Rikspolischefen Anders Thornberg talar om en våldsvåg som saknar motstycke.

Förebyggande åtgärder var temat för söndagskvällens Agenda i SVT. Där var alla inbjudna rörande överens om att det viktigaste är att bryta segregationen. Men ingen sade hur det ska gå till och ingen fick heller frågan.

Antalet individer i den gängkriminella miljön uppskattas till omkring 30 000. Sverige har fått gäng som använder sig av barnsoldater, pojkar i lägre tonåren, för att utföra beställningsmord. I Agenda talade Carin Götblad, polismästare vid Noa, Nationella operativa avdelningen, om 13-åringar som erbjuder sig att mörda gratis för att kunna göra kriminell karriär.

Läs även: Skogkär: Gängens barnsoldater ännu en utmaning ingen såg komma

Den grova brottsligheten visar inga tecken på att släppa sitt järngrepp om Sverige. Men att få slut på det grova våldet är enligt Janne Flyghed, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet, ingen raketforskning.

Flygheds lösning är enligt en intervju i Dagens Nyheter “mer pengar till skolor i utsatta områden och ungdomsidrotten, att satsa på rätt poliser och rensa flaskhalsarna i utredningskedjan”.

Istället för att bygga fler fängelser för miljardbelopp borde pengarna istället satsas på förebyggande åtgärder, anser Flyghed:

“Man blir väldigt förbannad, trött och cynisk av populistiska politiker.”

Att skärpa straffen för gängkriminella är enligt Flyghed dessutom meningslöst.

“Killarna som utför de här dåden eller utsätts för dem riskerar livet exakt varje dag och då spelar inte något extra år på anstalt någon roll.”

Populism används ofta som en nedsättande benämning på politik som förespråkar enkla lösningar på komplexa problem. Men frågan är vilka som är de största populisterna: de som likt Flyghed ropar på mer av förebyggande åtgärder eller de som ropar på hårdare tag.

Få välfärdsstater har satsat mer på förebyggande åtgärder än Sverige: pengar till skolan, pengar till idrottsrörelsen och andra delar av föreningslivet, till fritidsgårdar. Det är den politik som varit gällande i decennier. Trots detta har Sverige hamnat i en situation där den grova organiserade brottsligheten blivit systemhotande. Vad talar då för att mer av samma är lösningen?

Dessutom: att strössla med pengar över skolor och föreningar i största allmänhet är meningslöst. Åtgärderna måste riktas mot den lilla grupp barn som är i riskzonen och visar upp normbrytande och asocialt beteende. Även av dem som växer upp i vad som brukar kallas utsatta förorter är det bara en liten, liten minoritet som blir kriminella.

Förebyggande åtgärder är dessutom just förebyggande. Effekterna kommer någon gång i en obestämd framtid. Om de kommer. I den situation Sverige befinner sig finns inte tid att vänta och hoppas på det bästa.

När Flyghed dömer ut längre straff bortser han i likhet med många andra bekvämt nog från det faktum att den som sitter i fängelse inte samtidigt kan vara ute på gator och torg och begå nya brott.

Det går att bli förbannad, trött och cynisk även av populistiska kriminologer.

Läs även: Skogkär: Att gängvåldet skenar är inte ett olösligt mysterium