
I de för väljarna fem viktigaste frågorna är det Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna som har den bästa politiken – allt enligt samma väljare. I sju av de tio viktigaste frågorna anser en större andel av de tillfrågade att SD har bättre politik än M. Och interna moderata kritiker beskriver ett parti utan vare sig riktning eller mål.
Med lite drygt ett år kvar till nästa riksdagsval är det sjukvården som toppar listan över väljarnas tio viktigaste politiska frågor, enligt en mätning av GP/Novus. På listans övre halva följer sedan lag och ordning, skola och utbildning, invandring och integration samt äldreomsorg.
Det är en undersökning som bör stämma till eftertanke hos Moderaterna, det stora och dominerande regeringspartiet, det parti som vid sidan av Socialdemokraterna också gör anspråk på att vara statsbärande.
Inte i någon av de fem frågor som landets röstberättigade i dag bedömer som viktigast har Moderaterna sakägarskapet, det vill säga är det parti som anses ha den bästa politiken inom ett enskilt område.
- Sjukvården: 27 procent tycker att S har den bästa politiken, endast 8 procent svarar M. Och faktum är att väljarna rankar såväl KD (12 procent) som SD (9) och V (9) högre än Moderaterna i denna fråga.
- Lag och ordning: Här toppar SD. 25 procent anser att Åkessons parti har den bästa politiken, följt av M (20) och S (19).
- Skola och utbildning: S toppar med 23 procent, före L (16). Sedan kommer SD (9), marginellt bättre än M (8).
- Invandring och integration: Här leder SD överlägset (33 procent) före S (18) och M (10).
- Äldreomsorg: S i topp med 25 procent följt av KD (11), SD (10). Endast 5 procent anser att M har den bästa politiken för äldreomsorgen.
Totalt har S sakägarskapet i fyra frågor, förutom de tre ovannämnda även sysselsättningsfrågan. M äger två frågor, landets ekonomi där partiet ligger närmast jämsides med S, 25 respektive 24 procent, samt försvaret, Moderaternas bästa politiska gren där 30 procent av väljarna anser att partiet står för den bästa politiken.
Sverigedemokraterna har som framgått sakägarskapet när det gäller lag och ordning samt invandring och integration. Miljöpartiet har sakägarskapet i två frågor, klimat och miljö.
För Centerpartiet ser det kärvt ut. KD har åtminstone sjukvården och äldreomsorgen som relativt starka frågor. Liberalerna har skolan. Men Centern har – ingenting. I de flesta frågor verkar inte ens hälften av partiets egna väljare anse att Centerns politik är något att ha.
Läs även: Skogkär: Regeringen Kristerssons utrikespolitiska kapitulation
På politikens blågula sida blir det allt tydligare att Sverigedemokraterna har initiativet. I sju av de tio viktigaste frågorna anser en större andel av de tillfrågade att SD har bättre politik än M.
Detta är en utveckling som känns igen från andra länder i Europa där traditionella, dominerande högerpartier som Tories i England eller CDU/CSU i Tyskland ratas av väljarna till förmån för uppstickare som Nigel Farages parti Reform UK och AfD, Alternative für Deutschland.
Att hålla Sverigedemokraterna utanför regeringen under nästa mandatperiod, om det nu blir fyra år till, framstår som allt orimligare, särskilt om SD dessutom blir större än M – vilket mycket tyder på.
I ett inlägg på Facebook konstaterar Fredrik Schulte, riksdagsledamot för Moderaterna åren 2006–2022, att M i dag har två stora problem: För det första att det över huvud taget inte går att lita på partiet. Det är, menar Schulte, omöjligt att veta vad M kommer att tycka imorgon; allt styrs av att “reaktivt manövrera medielandskapet för att slippa drev.” För det andra att det inte finns några tydliga värderingar som styr partiets olika ställningstaganden, ingen intellektuell analys, ingen substans bakom besluten, ingen verkar veta vad som är meningen med föreningen, utom att manövrera sig fram till makten. När Moderaterna ändrar uppfattning “har man i grunden ingen aning om varför.”
En annan tidigare riksdagsledamot, Hanif Bali, har framfört liknande kritik. Moderaterna har slutat med den intellektuella utvecklingen, regeringen har misslyckas med att beskriva den långsiktiga visionen, sade Bali i en intervju med DN för en tid sedan. I samma artikel gör MUF-ordföranden Douglas Thor en liknande analys: “Det fanns en berättelse om att få ordning på Sverige, men den har vi släppt.”
Ett vilset, famlande parti inger inte förtroende hos väljarna.
Den nya könstillhörighetslagen. Stödet till public service. Det reflexartade beslutet efter skolskjutningen i Örebro att förbjuda det halvautomatiska geväret AR-15 – som inte användes av skytten. Oförmågan att hålla en klar utrikespolitisk linje när det gäller Mellanösternkonflikten. Fyra exempel på ställningstagande de senaste åren som vållat missnöje bland Moderaternas medlemmar, väljare och sympatisörer – och ända in i riksdagsgruppen. Fyra exempel på ställningstagande som rimmar illa med den liberalkonservativa ideologi M säger sig stå för.
Alla vet hur alternativet till en fortsatt blågul regering ser ut: rödgrön röra. “Rösta på oss för de andra är sju resor värre” är dock inte ett argument ett parti med självförtroende och tillförsikt bör gå till val på.
Så vad vill Moderaterna? Det är en fråga som behöver få ett tydligt och trovärdigt svar i god tid före september 2026. Det vill säga inom kort.
Läs även: Skogkär: Reformerna regeringen glömde