Länge försökte ansvariga politiker intala allmänheten att utlänningar som begår brott i Sverige regelmässigt döms till utvisning. I praktiken har det rört sig om några få procent. Men när regeringen nu gör en förnyad översyn av reglerna för utvisning kanske det som borde vara en självklarhet också blir verklighet – att den utlänning som begår brott också avlägsnas ur landet.
Efter 34 år i Sverige dömdes en ugandisk gängkriminell till sist till utvisning. Geofrey Kitutu, som bland annat pekats ut som ledare för det kriminella nätverket Original Gangsters, har under åren i Sverige gjort sig skyldig till en rad allvarliga våldsbrott.
I samband med att han dömdes till fängelse för grov misshandel beslutade Attunda tingsrätt även att Kitutu skulle utvisas, ett domslut som nyligen fastställdes av Svea hovrätt. Av någon svårbegriplig anledning gäller dock utvisningsbeslutet bara i tio år, som om det någonsin skulle finnas skäl att släppa en grovt yrkeskriminell utländsk medborgare tillbaka in i landet.
Kitutu kom till Sverige som 14-åring från Uganda. Tidigare gällde att utlänningar som kom hit före 15 års ålder och vistats i Sverige i fem år inte fick utvisas.
Genom en lagskärpning 2022 togs detta absoluta förbud bort. Därför kunde Kitutu nu dömas till utvisning. Men fortfarande är det bara en försvinnande liten del av alla de utlänningar som begår brott och döms som också utvisas. Därför går regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna nu vidare och tillsätter en utredning som ska komma med förslag om ytterligare skärpningar av reglerna för utvisning.
Lagskärpningen 2022 var den första större översynen av reglerna för utvisning som genomförts sedan 1994. Från 1994 och framåt gjordes även ett antal ändringar inom straffrätten som efter hand gjort det möjligt att döma till utvisning för fler och fler brott.
Läs även: Gudmundson: Ygeman låter 19 av 20 utländska brottslingar stanna
Men istället för fler utvisningsdömda – som politikerna tänkt sig – blev effekten den motsatta. Åren efter 1994 var det färre, inte fler, som dömdes till utvisning. Åklagare utnyttjade inte möjligheterna att yrka på utvisning, domstolarna dömde inte till utvisning.
Enligt en analys av Brottsförebyggande rådet av hur reglerna om utvisning tillämpats 2000–2014 var det 2014 endast 0,5 procent av alla brottsdömda folkbokförda utländska medborgare som också dömdes till utvisning i tingsrätt. Av brottsdömda som inte ens var folkbokförda i Sverige var det endast 11 procent som utvisades. 2014 var det enligt Brå totalt mindre än 5 procent av alla dömda utländska medborgare som också dömdes till utvisning. Den utredning som gjordes inför straffskärpningen 2022 kom fram till att andelen år 2019 låg på 3,8 procent.
De kriminellas – även grovt kriminellas – intresse av att få stanna i Sverige har för landets domstolar vägt betydligt tyngre än den laglydiga och skötsamma majoritetens intresse av lägre kriminalitet och att bli kvitt utländska våldsverkare. Så länge det finns en möjlighet att undvika att döma till utvisning kommer rätten att ta den, tycks det som.
Antalet utvisningsdomar i relation till antalet utlänningar som begår brott i Sverige har “historiskt sett legat på en anmärkningsvärt låg nivå och det kan inte fortsätta så”, fastslog migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) vid en pressträff på torsdagen där utredningens direktiv presenterades. De ändringar som genomfördes 2022 har enligt regeringen visat sig vara otillräckliga.
Utöver att se över hela regelverket som rör utvisning på grund av brott, analysera och föreslå skärpningar, ska utredaren även kartlägga vilket genomslag lagskärpningarna 2022 fått i domstolarnas domar.
Regeringen vill att brottslighet ska leda till utvisning i större utsträckning än vad som är fallet i dag. Den hänsyn som måste tas till till utlänningens anknytning, exempelvis familjeband, ska inte vara större än vad internationella konventioner kräver. De särskilda kraven som gäller för utlänningar som kom till Sverige före 15 års ålder vill regeringen ta bort helt.
Den förre justitieministern Morgan Johansson (S) var inte oväntat snabbt ute och ville ta åt sig äran för utvisningen av Kitutu. Men att någon med ugandierns långa kriminella meritlista faktiskt döms till utvisning är knappast att lägga ribban särskilt högt.
Det är bra att regeringen tar tag i Johanssons halvmesyr från 2022. Gör om och gör rätt, som det heter.
Läs även: Skogkär: Utvisning för grova brott ska vara regel – inte undantag
