Hittills har 18 män dömts för påskhelgens koranupplopp runt om i Sverige. De har befunnits skyldiga till brott som grovt blåljussabotage, grovt våld mot tjänsteman, grov misshandel och våldsamt upplopp efter att ha angripit polis och räddningstjänst med stenar och tillhyggen. För detta har de fått fleråriga fängelsestraff, vanligen mellan fyra och sex års fängelse.

Men trots att flera av dem inte är svenska medborgare kommer de att få stanna i Sverige. I vissa fall har personerna dömts till utvisning i tingsrätten varpå hovrätten ändrat utvisningsbeslutet. I något fall har åklagare inte ens yrkat på utvisning.

Hussein Al-Maliki, medborgare i Irak, döms i tingsrätten till fängelse i fem och ett halvt år för grovt sabotage mot blåljusverksamhet och våld mot tjänsteman. Åklagarens yrkande på livstids utvisning får inget gehör i tingsrätten. I hovrätten yrkar åklagaren inte längre på utvisning och straffet sänks till fyra och ett halvt års fängelse.

Den somaliske medborgaren Abdullahi Ibrahim får fem års fängelse för grovt sabotage mot blåljusverksamhet och våld mot tjänsteman. Åklagaren yrkar inte på utvisning.

Ali Kafarnawi, som är medborgare i Syrien, döms i tingsrätten till utvisning, men utvisningen upphävs av hovrätten. Han får fem år för grovt blåljussabotage.

Brodern Hussain Kafarnawi döms i tingsrätten till fyra och ett halvt års fängelse och livstids utvisning för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Hovrätten upphäver utvisningen.

Den syriske medborgaren Abdulrahman Khalil döms i både tingsrätt och hovrätt till fem års fängelse för grovt blåljussabotage. Tingsrätten avvisar åklagarens yrkande på utvisning och i hovrätten tar åklagaren inte upp frågan.

Den ryske medborgaren Movsar Akaev döms i tingsrätten till sex års fängelse för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Åklagaren yrkar inte på utvisning. Domen är överklagad.

En medborgare i Somalia, Mahomed Hussen, döms för grovt blåljussabotage och grovt våld mot tjänsteman till fem och ett halvt års fängelse. Åklagarens yrkande på utvisning avslås av tingsrätten.

Koranupploppen ägde rum i Norrköping, Linköping, Rinkeby, Örebro, Malmö och Landskrona. Polisen har så här långt identifierat omkring 300 personer som är misstänkta för brott. 18 har dömts. Ytterligare 27 personer har åtalats eller kommer att åtalas den närmaste tiden.

Läs även: Gudmundson: Ygeman låter 19 av 20 utländska brottslingar stanna

År efter år – för att inte säga årtionde efter årtionde – har politiker och opinionsbildare på vänsterkanten avfärdat varje påstående om att grova brottslingar tillåts stanna i Sverige som främlingsfientlig mytbildning.

I riksdagen 2004 förklarade den dåvarande justitieministern Thomas Bodström att lagstiftningen om utvisning på grund av brott enligt hans mening var välavvägd.

I en analys av Brottsförebyggande rådet från 2016, Utvisning på grund av brott 2000–2014, konstateras dock att av folkbokförda utländska medborgare var det knappt en av hundra som dömdes till utvisning. Och av utländska brottslingar som inte var folkbokförda i Sverige var det i början av 2000-talet bara två av tio som dömdes till utvisning, en andel som sedan sjönk till en av tio. Och detta kallade Bodström alltså en “väl avvägd” lagstiftning.

Den förre justitieministern Morgan Johansson var åtminstone fram till 2016 av samma mening som Bodström.

“Den ordning vi har i dag är väl avvägd och säkerställer just en rimlig proportionalitet mellan brott, påföljd och särskild rättsverkan i form av utvisning”, förklarade Johansson i en interpellationsdebatt mot Kent Ekeroth (SD) våren 2016. Att Sverige inte utvisar människor som begår brott är “en myt som man gärna sprider”, fortsatte Johansson, för att sedan övergå till sitt favoritämne, nazism.

“Detta är en klassisk högerextrem retorik som är ämnad att peka ut en särskild grupp och utmåla den som särskilt brottsbenägen, som farlig och som ett hot mot samhället. Detta har förekommit historiskt vid många tillfällen. Exakt så gjorde nazisterna mot judarna. Exakt så gjorde de vita högerextrema mot de svarta i den amerikanska södern”, sade Johansson.

Efter förnekelsefasen och naziststämplingsfasen övergick ansvariga politiker, som Johansson, till att lova ändring och bättring.

“Är du inte svensk medborgare och begår brott i Sverige måste huvudregeln vara att du utvisas”, sade Johansson inför valet 2018.

Dit är det fortfarande lång väg. Johansson fick olyckligtvis ytterligare en mandatperiod på sig för att gå från ord till handling. Det gjorde han inte. I praktiken är allt till synes sig likt.

Staten har en skyldighet att skydda sina medborgare. Att skydda offer, inte gärningsmän. Det är dags att börja ta det ansvaret. Utvisning ska inte vara undantag. Det ska vara regel. Det ska vara en självklarhet vid grov våldsbrottslighet, en självklarhet vid grova sexualbrott som våldtäkt. På samma sätt har utländska medborgare som är beredda att angripa polis och räddningstjänst med dödligt våld förverkat sin rätt att uppehålla sig här.

Att regeringen och Sverigedemokraterna enligt Tidöavtalet vill utreda möjligheterna att utvisa personer som inte dömts för brott – exempelvis personer med kopplingar till organiserad kriminalitet – har mötts av förutsägbar och på sina håll sedvanlig hysterisk kritik. Den bör regeringen strunta i. Men. Det gör det inte mindre angeläget att börja i rätt ände. Och rätt ände är att se till så att utländska medborgare som faktiskt dömts för allvarliga brott också utvisas.

Läs även: Skogkär: Upploppen handlar om islam