I opposition vet Socialdemokraterna plötsligt precis vad som ska göras och hur för att vända den katastrofala utvecklingen i Sverige. Synd att den insikten inte infann sig tidigare. Till exempel under de åtta år då regeringsmakten faktiskt var deras.
Fattigare och farligare, fattigare och farligare, fattigare och farligare – Socialdemokraternas förtjusning över partiets nyfunna slagord känner inga gränser.
När S på onsdagen kallat till pressträff om “det brutala gängvåldet som plågar Sverige” var det på förhand givet hur det skulle låta. Och mycket riktigt:
“Vi befinner oss i ett läge där Sverige inte bara blir fattigare för varje dag utan också farligare”, inledde partiordföranden Magdalena Andersson.
“Vi behöver åtgärder här och nu. Trots vallöften från regeringspartierna i valrörelsen blev det ingen rivstart mot gängen”, klagade Andersson. Regeringen pratar om att bryta nyrekryteringen och segregationen men gör tvärtom, fortsatte hon.
Projektion är ett begrepp som används inom psykologin för att beskriva en mänsklig försvarsmekanism. Den som inte vill kännas vid sina egna svagheter eftersom de inte rimmar med den egna självbilden, projicerar eller tillskriver istället andra just dessa fel och brister.
Projektion är också vanligt förekommande inom politiken. Som när Magdalena Andersson och Socialdemokraterna anklagar regeringen Kristersson för att göra Sverige till ett fattigare och farligare land.
De kriminella gängen och klanerna, skuggsamhället, barnsoldaterna, växte inte fram över en natt, inte heller under det år som nu gått sedan Sverige fick en ny regering. Så snabbt genomslag har inte politiska beslut. Istället skördar Sverige i dag de bittra frukterna av åtta år med en rödgrön regering, två mandatperioder då Magdalena Andersson var en nyckelfigur i regeringen, först som finansminister, sedan som statsminister.
Och för att vara ärlig – till skillnad från Magdalena Andersson och Socialdemokraterna – så vilar en stor del av ansvaret för att situationen i Sverige är som den är på de två alliansregeringar som leddes av Fredrik Reinfeldt (M).
Men Socialdemokraterna hade chansen att börja vända utvecklingen när de övertog regeringsmakten 2014. Den chansen tog de aldrig. Istället följde åtta förlorade år som verkligen har gjort Sverige både fattigare och farligare. Åtta år då bombdåd och dödliga skjutningar blev en del av vardagen.
Efter de senaste bombdåden i Hässelby och Linköping utbrast Andersson:
“Nu krävs ett ledarskap med kraftfulla åtgärder för att stoppa gängvåldet.”
Varför visade Andersson inte själv det ledarskap hon nu efterlyser? Hon hade möjligheten. I åtta år. Istället fick färden utför fortsätta.
Inför valet 2022 började Magdalena Andersson tala om att hon och hennes parti skulle “vända på varje sten” för att stoppa gängkriminaliteten. Varför lämnades alla dessa stenar orörda ända fram till dess?
Men nu, när de själva inte bär regeringsansvaret, nu vet Socialdemokraterna plötsligt precis vad som ska göras och hur.
Socialdemokraterna har till exempel kommit på att det vore bra om gränskontrollen skärps så att vapen och narkotika inte längre kan flöda in i Sverige. Vad hindrade de rödgröna från att göra det under de åtta förlorade åren?
Nu efterlyser S också nolltolerans mot narkotika. Synd att partiet inte passade på när det faktiskt styrde landet. Att Morgan Johansson (S) för 21 år sedan försäkrade att Sverige skulle vara narkotikafritt om tio år, det vill säga 2012, har Andersson tydligen förträngt.
Läs även: Skogkär: Magdalena Andersson ljuger gång på gång på gång
När socialdemokratin går på om att regeringen gör Sverige fattigare för varje dag är det återigen projicering. Redan förra sommaren förutspådde EU-kommissionen att Sverige skulle få den lägsta tillväxten i EU under 2022 och 2023. Efter närmare åtta års rödgrönt styre.
I förra veckan kom en fullkomligt förödande granskningsrapport från Riksrevisionen som beskriver hur den rödgröna regeringen manipulerade fram en förtida avveckling av fyra kärnkraftsreaktorer. Besluten som ledde till nedstängningarna fattades på oklar grund, i strid med befintlig kunskap och utan att konsekvenserna för elsystemet togs med i bedömningen. Detta har gjort både hushåll och företag, särskilt i södra Sverige, fattigare.
“Vi kanske inte riktigt såg det komma”, var tidigare statsministern Stefan Löfvens (S) tafatta försök att förklara hur våldet kunde breda ut sig i Sverige.
Men det fanns många som såg det komma. En av dem var Löfvens partikamrat Kjell-Olof Feldt, finansminister 1983–90. I en lång essä i nättidskriften Kvartal i november 2017 skriver Feldt om en havererad invandrings- och integrationspolitik och Socialdemokraternas oförmåga att agera för att bryta utvecklingen:
“Min känsla, som kan vara fel, är att ömsesidig social och kulturell isolering mellan invandrare och infödda, ömsesidig misstänksamhet och rädsla, är på väg att skapa ett fattigare och farligare Sverige.”
Feldt blev onekligen sannspådd. Sverige skulle komma att bli fattigare och farligare. Och ansvaret för den utvecklingen kan Socialdemokraterna inte svära sig fria från, trots desperata försök att förfalska historian.
Läs även: Skogkär: Magdalena Andersson är inte rädd för att smutsa ner sig