Landsorganisationen säger upp bekantskapen med Europafacket Etuc. Inga fler möten. Inga mer medlemsavgifter. Inte en krona ska skickas till Bryssel.

Orsaken är att Etuc driver på för lagstadgade minimilöner inom EU.

Ett knivhugg i ryggen enligt LO, vars avtalssekreterare Torbjörn Johansson inte är nådig i sin kritik av Etuc:

“Det går inte att betala någon för att de ska döda en. Om man inte har dödslängtan. Och det har vi inte”, säger Johansson till Arbetet.

Då väntar vi bara på att LO också ska stänga bidragskranen och kapa banden till den som smidde och slipade kniven: Socialdemokraterna.

För den kedja av händelser som lett fram till att politiker nu ser ut att ta kontrollen över väsentliga delar av lönebildningen inom EU, startades i Sverige. Av Socialdemokraterna.

Saken är närmast tragikomisk. Lagstadgade minimilöner är ett rött skynke för LO. Om politiker bestämmer löner innebär det slutet för den svenska modellen, där företag och fack förhandlar fram ersättning och andra villkor på arbetsmarknaden. Så har det sett ut sedan det första kollektivavtalet mellan LO och Svenska Arbetsgivarföreningen, SAF, tecknades i Saltsjöbaden 1938.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen har spelat en central roll i Sveriges omvandling från fattigt bondeland till välmående industrination. Modellen har legat till grund för arbetsfred och god löneutveckling. Den har bidragit till industriell förnyelse.

Modellen är juvelen i arbetarrörelsens krona.

Men så fick Socialdemokraterna med dåvarande partiordföranden och statsministern Stefan Löfven en snilleblixt. Eller snarare hjärnsläpp.

Den lätt storhetsvansinniga tanken var att få övriga EU att bli mer som Sverige ifråga om välfärdssystem och arbetsmarknadspolitik.

“Sverige ska aktivt bidra till att forma Europas framtid”, förkunnade Stefan Löfven i sin regeringsförklaring 2016. Den svenska statsministern såg framför sig “ett Europa för jobb och tillväxt” där goda arbetsvillkor och lika lön för lika arbete garanterades enligt lagar och avtal i arbetslandet.

“Sverige driver på för ett socialt Europa och står hösten 2017 värd för ett socialt toppmöte”, förklarade Löfven.

Resten är – som det ofta heter – historia.

Löfven fick sin stund i det politiska rampljuset, han fick det sociala toppmötet i Göteborg 2017.

Men resultatet blev ett Frankensteins monster som nu hemsöker sin skapare.

Istället för att Europa blir mer som Sverige lär Sverige – inte oväntat – bli mer som Europa, bland annat genom att tvingas anpassa den svenska modellen efter europeiska traditioner och synsätt.

Vi såg det inte komma, skulle Löfven kanske säga.

Men många såg det. Eller anade. Och varnade. Förgäves.

Läs även: Vi är tacksamma om vi får behålla snuset!

I det längsta hette det att den sociala pelaren alls inte skulle medföra att politiker tog över väsentliga delar av lönebildningen. Varje invändning viftades bort.

När EU-kommissionen för ett år sedan lade fram sitt “ramverk om skäliga minimilöner” beskrev regeringen det som att “EU-kommissionen vill värna den svenska modellen”.

Trots detta var arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) starkt kritisk. “EU lägger sig i lönebildningen.” Oacceptabelt, enligt Nordmark.

Lite sent påtänkt.

Vid årsskiftet tar Frankrike, där statlig minimilön infördes 1950, över EU:s roterande ordförandeskap. Direktivet om minimilöner är en av de frågor som Frankrike prioriterar. Under våren kommer EU-kommissionen, EU-parlamentet och EU:s ministerråd att förhandla om hur minimilöner ska utformas.

Från parlamentet har det kommit förslag om skärpningar i direktivet som LO:s avtalssekreterare kallar “cyanid” för den svenska modellen.

Arbetsgivarsidan, i form av Svenskt Näringsliv, är lika missnöjd men uttrycker sig inte fullt så drastiskt.

Direktivet “är inte acceptabelt och kommer att skada vår modell, men även vårt rättssystem”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl till Arbetet.

Etuc uttalar liksom kommissionen att den svenska modellen ska skyddas. Det är också det halmstrå som Socialdemokraterna i dag klamrar sig fast vid. Ett halmstrå vars hållfasthet LO helt uppenbart betvivlar.

Läs även: EU-beslut hotar svensk arbetsmarknad