När integrationsminister Mats Persson (L) nyligen besökte Göteborgsförorten Angered ville han prata om hotet från kriminella släktbaserade nätverk, även kallade klaner, det där ordet som för bara några år sedan inte fick uttalas högt.

Särskilt allvarligt, menade Persson, är hur dessa nätverk i allt större utsträckning och – vad det verkar – med allt större framgång infiltrerar kommuner och andra myndigheter.

Problematiken är mycket mer djupgående och mer samhällshotande än vad vi kunnat drömma om, lyder Perssons slutsats:

“Läget kräver extremt långtgående åtgärder”, sade han till DN.

Exempel är inte svåra att hitta. Förra året fick tre kvinnor från samma familj sparken från Polismyndigheten. De tre tillhörde en släkt där flera medlemmar dömts för allvarlig och upprepad brottslighet. Anledningen till att kvinnorna avskedades var att de enligt Polismyndigheten på olika sätt hjälpt sina kriminella släktingar.

Den systemhotande brottsligheten tar sig många uttryck. Välfärdsbrottslighet dränerar de offentliga trygghetssystemen på pengar och tros omsätta tiotals miljarder årligen. I december dömdes sex medlemmar ur samma Södertäljefamilj till fängelse i en omfattande assistanshärva. En av de dömda var polis, en annan var advokat. De sex dömdes för att under 2016–2020 ha lurat till sig 5,6 miljoner kronor.

Simpla assistansbedrägerier som det i Södertälje framstår numera som relativt oskyldiga, om ett sådant ord nu hör hemma i sammanhanget. De kriminella nätverken, släktbaserade såväl som andra, utvecklas och diversifierar sin verksamhet.

Två personer häktades i förra veckan vid Göteborgs tingsrätt misstänkta för grov ekonomisk brottslighet. De båda männen har haft ledande befattningar i en koncern med vårdcentraler och vaccinationskliniker i Göteborgsområdet.

Miljoner av skattemedel avsedda för att ge människor vård ska männen istället ha använt för att berika sig själva och sina familjer. Men kanske även till andra ändamål.

I tillslaget, där husrannsakningar genomfördes på ett antal adresser, deltog enligt Expressen utöver Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och IVO även Säpo. Det tyder på att misstankarna kan gälla mer än ordinär välfärdsbrottslighet.

Vad Säkerhetspolisens intresse konkret grundar sig i är oklart. Men av Expressen framgår att en av de huvudmisstänkta, vd för flera av vårdbolagen och svensk medborgare, i sociala medier uttryckt sin beundran för det iranska revolutionsgardet och dess tidigare ledare, general Qasem Soleimani, som dödades i en amerikansk drönarattack i Irak 2020.

Mannen har också publicerat en bild på Facebook med sin lille son uppklädd i en uniform från Qudsstyrkan, en gren av revolutionsgardet som ansvarar för militära operationer utomlands och samarbetar med terroristorganisationer som Hamas och Hizbollah.

“Det är klart att varningsklockorna ringer för Säpo när någon visar så öppet var han står genom att till och med klä sin son i Qudsstyrkans uniform med alla emblem”, säger terrorexperten Magnus Ranstorp till tidningen.

Läs även: Skogkär: Liberalerna är integrationspolitikens Florence Foster Jenkins

Säpo konstaterar i sin senaste lägesrapport att främmande makt använder sig av kriminella nätverk som ombud för att utföra våldsdåd i Sverige. Ett land som nämns i sammanhanget är just Iran.

Säpo pekar också på att pengar från brottslig verksamhet – exempelvis systematiskt utnyttjande av välfärdssystemet via företag, föreningar och stiftelser – skickas till terrororganisationer.

Regeringen har inte suttit på händerna. Nya lagar har stiftats, gamla lagar har skärpts. För drygt ett år sedan fick Sverige sin första nationella strategi mot organiserad brottslighet. Men när de kriminella strukturerna väl blivit etablerade – som i Sverige – är de svåra att komma åt. De kan bekämpas men mycket lite talar för att de kan ryckas upp md rötterna.

I tisdags publicerade Europol en rapport om allvarlig och organiserad brottslighet inom EU. Innehållet är alarmerande. Europol beskriver en situation där EU:s medlemsstater hotas från två håll av den grova, organiserade brottsligheten. Internt, genom penningtvätt, korruption och våld. Externt genom att kriminella nätverk i allt större utsträckning agerar ombud åt Ryssland och andra stater i deras hybridkrigföring.

Långtgående åtgärder krävs, fastslog Persson när han besökte Angered. Extremt långtgående, till och med. Så vad bör då göras mot exempelvis de kriminella klanerna? I DN får integrationsministern frågan om han ser dialog med ledarna som en framkomlig väg? Eller ska personer fängslas bara för att de tillhör en viss släkt?

Föga förvånande faller inte någon av dessa alternativ Persson i smaken. Istället säger han:

“Vi ska från dag ett när man kommer till Sverige vara tydliga med vilka värderingar och normer som gäller.”

Det kommer nog att krävas mer än så för att ens göra skillnad. Betydligt mer än så.

Läs även: Skogkär: Rikspolischef Sisyfos och den organiserade brottsligheten