Det har gått exakt fyra månader sedan Magdalena Andersson (S) valdes till statsminister och det har redan hörts till leda: Sverige ska vända på varje sten för att bryta segregation och brottslighet. Det är den högst prioriterade frågan av regeringens tre främsta politiska prioriteringar.

Så hur fortskrider då detta arbete? Går det framåt? Bakåt? Står ansvariga myndigheter och stampar på samma fläck?

På tisdagen överlämnades den årliga lägesbilden över Polisens och andra myndigheters arbete mot den grova organiserade brottsligheten under föregående år till regeringen.

Myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet kallas projektet, och här är ett axplock ur resultaten för 2021:

Totalt dömdes det ut 448 fängelseår och fattades beslut om näringsförbud på sammanlagt 77 år.

Kronofogdemyndigheten kunde säkra tillgångar för nästan 80 miljoner medan Försäkringskassan beslutade om återkrav på totalt 62 miljoner kronor.

Skatteverket beslutade om skattehöjningar, inklusive skattetillägg, motsvarande 99 miljoner kronor, samt tog 61 miljoner i betalningssäkring.

Polis och tull beslagtog tre automatvapen, 16 gevär, 23 pistoler och revolvrar samt fem handgranater. Och narkotika, exempelvis 367 kg cannabis och 127 kg amfetamin.

Läs även: Polisen: Brottsligheten gräver sig allt djupare

Är glaset fullt eller halvfullt? Eller rentav bara kvartsfullt? Rikspolischefen Anders Thornberg föredrar att se det som åtminstone halvfullt.

“Det gemensamma arbete vi gör inom den här konstellationen får en allt större effekt”, sade Thornberg till nyhetsbyrån TT när rapporten presenterades.

Någon markant skillnad jämfört med föregående år rör det sig dock inte om. Framsteg på vissa områden. Något sämre resultat på andra. Två steg fram, ett tillbaka. I bästa fall.

Det resultat som främst sticker ut i positiv bemärkelse är mängden utdömda fängelseår, det högsta antalet sedan starten på satsningen. Flera tongivande personer inom den organiserade brottsligheten har kunnat dömas till långa fängelsestraff tack vare information från utländsk polis som knäckt krypteringstjänster som Enchrochat, Sky ECC och Anom som kriminella använt sig av. Det finns nog risk för att detta var en lycklig slump, en ren skänk från ovan i form av bevisning som svensk polis inte kunnat få fram på egen hand.

Annat är betydligt mindre imponerande. De mångmiljonbelopp myndigheter lyckats återvinna från den organiserade brottsligheten framstår trots allt som en rännil i förhållande till de enorma summor kriminella lurar till sig från det allmänna varje år.

Enligt betänkandet Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59) antas de felaktiga utbetalningarna uppgå till mellan 11 och 27 miljarder kronor om året. Hur mycket av detta som hamnar i den organiserade brottslighetens fickor är svårt att avgöra. När en annan statlig utredning, Kvalificerad välfärdsbrottslighet (SOU 2017:37), gick igenom 7 350 anmälningar om brott mot välfärdssystemen bedömde den att 84 procent – motsvarande 508,9 av totalt 608,7 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar – kunde kopplas till kvalificerad välfärdsbrottslighet.

Siffrorna över beslagtagna vapen är något av det minst imponerande. Särskilt med tanke på hur det dödliga skjutvapenvåldet, den kanske mest påtagliga yttringen av den grova brottsligheten, fortsätter att skörda offer. Fram till och med den 15 mars i år sköts enligt Polisens officiella statistik 15 personer till döds och 21 skadades. Sedan dess har ytterligare skottlossningar inträffat. Den 20 mars sköts en man till döds i Lidköping. En man som på måndagen sköts på ett gym i centrala Stockholm svävade under gårdagen mellan liv och död.

Om året fortsätter som det börjat kan det bli ett nytt blodigt rekord som sätts 2022. Under första kvartalet förra året sköts “endast” fem personer till döds och 17 skadades. Året dessförinnan räknade 12 döda och hela 31 skadade under första kvartalet.

Det är ett viktigt och absolut nödvändigt arbete de i satsningen ingående myndigheterna bedriver. Samtidigt: Projektet påbörjades 2009 och samverkan är således inne på det trettonde året. Ändå liknar detta inte början på slutet av en framgångsrik kamp mot den grova organiserade brottsligheten. Frågan är om det ens kan räknas som slutet på början.

Läs även: M, KD, L och SD i gemensamt utspel mot gängbrottsligheten