Konkurrensen är utan tvekan stenhård men Svenska för invandrare kan vara den utbildning som genom åren genomgått flest reformer. Nyttan av dessa kan diskuteras med tanke på att de förväntade resultaten gång på gång uteblir. Nu är det dags igen. Från årsskiftet gäller att SFI-studierna ska vara avklarade efter tre år. Det kan bli svårt. Inte minst med tanke på att det i dag är mer än var tredje elev som efter fem år inte klarat av en enda kurs.
Efter fem år hade en tredjedel – 37 procent noga räknat – av eleverna på SFI, Svenska för invandrare, inte fått godkänt betyg i en enda kurs. Det framgår av Skolverkets rapport Studieavbrott och genomströmning i sfi.
Inte oväntat visar Skolverkets genomlysning att det är elever med kort studiebakgrund, som kanske inte ens kan läsa och skriva när de börjar, som behöver längst tid på sig. För många av dessa elever blir det sedan tvärstopp när de går vidare till kurser som är mer krävande.
Under 2022 avbröt nästan hälften av alla SFI-elever sin utbildning för längre eller kortare tid – eller för gott. Skälen till avhoppen varierade. En del fick arbete, en del flyttade från kommunen, andra försvann av hälso- eller familjeskäl, en del för att de började på andra utbildningar.
SVT har lyckats hitta en kvinna i Falkenberg som studerat SFI i 16 år – och fortfarande inte är klar. Barn och arbete har kommit emellan. Det borde vara ett svårslaget rekord, men vem vet.
Det har länge varit problem med och riktats kritik mot SFI. Genom åren har reformerna avlöst varandra. Och varje gång har den för tillfället ansvariga regeringen lovat att nu – den här gången – ska de få fason på detta sorgebarn inom svensk vuxenutbildning.
Den nuvarande regeringen har bestämt sig för att sätta ner foten och införa en bortre tidsgräns. Från årsskiftet gäller att rätten till SFI inskränks till tre år. I undantagsfall ska tiden kunna förlängas ett halvår i taget upp till sex år. Så foten sätts inte ner jättehårt.
Numera anses kunskaper i svenska språket av de flesta partier vara avgörande för en fungerande integration. Ett tecken i tiden är att den arbetsgrupp inom Socialdemokraterna som tog fram förslag för att bryta segregationen bar namnet ”Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk”. Dit är det dock långt och det är inte säkert att avståndet just nu krymper. Åtskilligt tyder på motsatsen.
Läs även: Ahmed: Äldreboenden ska inte vara SFI 2.0
Häromveckan redovisade SCB, Statistiska centralbyrån, resultatet från den senaste internationella undersökningen av vuxnas förmåga att läsa, räkna och lösa problem, PIAAC.
I samtliga delmoment placerar sig Sverige bland de fem främsta länderna av totalt 31 deltagande nationer. Men det finns – inte oväntat – en betydande del av befolkningen som har dåliga eller otillräckliga färdigheter. Och denna grupp utgörs – inte heller det oväntat – till stor del av utrikesfödda.
I fråga om exempelvis läsfärdigheter har inrikesfödda i genomsnitt 297 poäng, utrikesfödda bara 246 – hela 51 poäng lägre. SCB konstaterar att det finns en grupp på 780 000 personer mellan 16 och 65 år som inte har tillräckliga läsfärdigheter. Det gäller var tredje utrikesfödd. Mönstret från undersökningar av svenska grundskoleelevers färdigheter, som Pisa, går igen.
De senaste åren har inneburit en rad bryska uppvaknanden för svenska politiker.
De har tvingats inse att det är en fördel om personalen på landets förskolor inte bara förstår svenska utan även själva kan tala god svenska. Detta med tanke på att barnen i landets otaliga utanförskapsområden i sin vardag annars sällan eller aldrig möter någon med svenska som modersmål.
De har tvingats inse att det är en fördel om personalen inom vård och omsorg kan göra sig förstådda – även på svenska – i kontakterna med de människor de ska vårda och hjälpa.
Fakulteten för medicin och hälsa på Örebro universitet tänker införa ett prov i hörförståelse för studenterna som ska bli bland annat läkare och sjuksköterskor.
“Vi behöver säkerställa att man har de kunskaper som krävs”, säger dekanen Mia von Euler till SVT.
Detta gäller alltså studenter som avslutat gymnasieskolan med tillräckligt goda betyg för att komma in på utbildningar med ofta höga antagningskrav. Enligt von Euler har motsvarande program på andra universitet liknande problem.
Tankarna går till Bibelns berättelse om bygget av Babels torn, en sedelärande historia om farorna med mänskligt högmod. Människorna föresatte sig att bygga ett torn som skulle nå ända till himlen. Men Gud straffade folket för detta tilltag genom att sprida språkförbistring bland dem så att de inte längre kunde förstå varandra.
Invandrings- och integrationspolitiken har varit de svenska eliternas Babels torn, ett nutida exempel på gränslöst, mänskligt högmod. Och följden av detta högmod – en av många – blev i Sverige precis som det blev i berättelsen om Babels torn att människorna inte längre talar samma språk.
Läs även: Dahlman: Öka pressen på SFI-studenterna
