Polis och åklagare ska få möjlighet att avlyssna utan brottsmisstanke för att förhindra allvarliga brott, föreslår regeringen. Avsikten är att komma åt den grova brottsligheten och dess ledare. Det lär vara lättare sagt än gjort.
Snart kommer polis och åklagare att kunna använda hemliga tvångsmedel i förebyggande syfte för att komma åt den grova organiserade brottsligheten.
Det beskedet gav företrädare för Tidöpartierna på onsdagen. Regeringen “öppnar en ny verktygslåda” som tidigare endast varit tillgänglig för Säkerhetspolisen i dess arbete med att förhindra terrordåd och spioneri, förklarade justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid en pressträff.
Det nya är att det inte kommer att krävas konkreta brottsmisstankar för att polisen ska få använda hemliga tvångsmedel som rumsavlyssning och dataavläsning. De brott som berörs är sådana som typiskt sett förekommer inom den grova, organiserade brottsligheten. På pressträffen räknade Strömmer upp mord, människorov, sprängningar, grova vapen- och narkotikabrott.
Motsvarande verktyg är sedan länge tillgängliga för polisen i andra länder. Att komma åt brottslingarnas kommunikation är ofta avgörande både för att kunna beivra och förebygga brott. Särskilt som det blivit allt svårare att få människor att vittna.
Redan i höst är det tänkt att verktygslådan ska öppnas, enligt den remiss regeringen skickade till Lagrådet på onsdagen.
Svensk polis har de senaste åren fått ett stort antal grovt kriminella serverade på fat tack vare bevisning som utländska kollegor tagit fram.
Fransk polis knäckte kommunikationstjänsten Encrochat, som byggde på användning av särskilda, krypterade telefoner. Polis från flera europeiska länder infiltrerade sedan den krypterade chattjänsten Sky ECC. I den internationella polisinsatsen Operation Trojan Shield, distribuerades en för ändamålet särskilt utvecklad meddelandeapp i kriminella kretsar. I samtliga dessa operationer fastnade även åtskilliga kriminella i Sverige.
Bevisning från enbart Encrochat ledde enligt Acta Publica till åtal mot omkring 400 individer som dömdes till sammantaget över 1 500 fängelseår. Fler än tio fick livstids fängelse.
Läs även: Skogkär: Vem ska trösta polisen?
Grovt kriminella ska inte kunna känna sig säkra när de kommunicerar med varandra, oavsett vilka tekniskt avancerade hjälpmedel de använder. Eller för den delen om de möts ansikte mot ansikte. Polisens verktyg måste förnyas och förfinas i takt med att brottslingar tar till sig den nya teknikens möjligheter. Så långt inget konstigt.
Kritik är att vänta om att människors personliga integritet kränks som en följd av de nya befogenheter polis och åklagare ges. Men vems personliga integritet är det viktigast att värna? Att de kriminellas integritet kränks genom ett utökat användande av hemliga tvångsmedel kan förmodligen de flesta laglydiga medborgare leva med. Och inte särskilt många lär få sin nattsömn störd av det faktum att icke-kriminella släktingar och vänner till kriminella också riskerar att komma med i avlyssningssvepet.
För några veckor sedan förstördes ett radhus i Hässelby av en kraftig bomb. Sprängningen antas vara en del i ett pågående gängkrig. Som en följd tvingades ett tiotal familjer lämna sina hem. Deras hus hade fått så pass omfattande skador vid sprängningen att det var för riskabelt att bo kvar. De, om några, har verkligen fått sin personliga integritet kränkt. Samma sak gäller otaliga andra oskyldiga offer för gängens vendettor de gångna åren.
När ny lagstiftning läggs fram – det må gälla straffskärpningar eller nya redskap till polis och åklagare – vill ansvariga politiker framställa det som att det den här gången tas ett avgörande steg i kampen mot brottsligheten. Nu ska gängen stoppas.
”Jag är fast förvissad om att det kommer att ha en betydande effekt”, förklarade mycket riktigt justitieminister Strömmer.
Men framgångarna som följde i spåren av Encrochat, Sky ECC och Trojan Shield blev dessvärre tillfälliga. Gängen och övriga delar av den organiserade kriminella miljön återhämtade sig snabbt. De brottslingar som hamnade bakom lås och bom ersattes snart av nya, ambitiösa förmågor. Skjutningar och sprängningar fortsatte och tog snarare ny fart. Den första domen efter bevisning från Encrochat föll hösten 2020. Två år senare, 2022 nådde dödsskjutningarna all time high i Sverige med 62 döda, enligt Polisens statistik.
Med detta i åtanke finns det all anledning att ifrågasätta om spelplanen verkligen kommer att förändras radikalt enbart genom den verktygslåda Tidöpartierna nu öppnar för polisen.
Läs även: Skogkär: Morgan & Gängknäckargänget jagar en hägring
