Den europeiska vindkraftslobbyn gör gällande att några hundra desinformationsspridande, vindkraftsfientliga konton i sociala medier utgör ett hot mot Europas säkerhet, konkurrenskraft och handlingsförmåga. Det är att ta i. Det är ett påstående som doftar – desinformation.
Den europeiska vindkraftslobbyn, Windeurope, har släppt en rapport som påstås visa hur vilseledande påståenden om vindkraft nått systemhotande nivåer och äventyrar Europas säkerhet, konkurrenskraft och handlingsförmåga.
På sociala medier sprider vindkraftsmotståndare återkommande myter om vindkraftens påstådda hälso-, miljö- och ekonomiska effekter, som når miljontals européer vilket utgör en allvarlig risk för utbyggnaden av vindkraft och för Europas energiförsörjning i stort, hävdar Windeurope.
Stora ord. Långtgående slutsatser. Nils Grunditz, vd för Green Power Sweden, Windeuropes svenska motsvarighet, vill inte vara sämre.
“När desinformation får stor spridning påverkar det både opinion och beslutsfattande på ett sätt som hotar hela samhället.”
Windeurope vågar sig till och med på en uppskattning av de ekonomiska konsekvenserna om utbyggnaden av vindkraften i Europa inte kan fortgå som planerat: 16 biljoner eller 16 000 miljarder kronor står på spel.
Allt som allt bygger dessa påståenden på en AI-assisterad analys av 537 europeiska konton i sociala medier som under halvannat år publicerat 43 000 inlägg. Alltså 4–5 inlägg om dagen. Inlägg som i genomsnitt resulterat i drygt 140 engagemang av olika slag – som gillande och återpubliceringar. Att detta minst sagt klena genomslag skulle räcka för att piska upp en grundlös, folklig opinion mot vindkraften faller på sin egen orimlighet.
De konkreta exemplen är få. Ett konto som pekas ut och påstås producera “stora volymer av anti-vindkraftsbudskap” är Motvind Sverige. Motvind Sverige har 173 följare på Instagram, 1 700 på Facebook och 118 på X.
Energiminister Ebba Busch (KD) anklagas i rapporten för att låta som extremhögern och beskriva väderberoende energi som en återvändsgränd. Vad Busch faktiskt har sagt är att Tyskland hamnat i en återvändsgränd när landet lagt ner kärnkraften för att istället satsa på sol och vind.
Det är en slutsats allt fler politiker i Tyskland tycks dra. Den tyske förbundskanslern Friedrich Merz talar numera om att landet behöver mer planerbar kraft och att därför snabbt bygga nya gaskraftverk – eller behålla koleldade kraftverk.
Vad som är helt normala och fundamentala inslag i en liberal demokrati, att föra en livlig debatt, att ifrågasätta och kritisera den förda politiken, att opinionsbilda för en annan politik, misstänkliggörs av Windeurope genom att kopplas till påstått illasinnade aktörer, som medvetet eller omedvetet går främmande makts ärenden.
Läs även: Skogkär: Regeringen är inmålad i vindkraftshörnet
Naturligtvis hoppar public service på tåget och gör sig till taltratt för vindkraftslobbyn. Först i ett inslag i Ekot, sedan i Sveriges Radios klimatpodd Klotet, där medarbetarna ägnar programmet åt att okritiskt vidarebefordra rapportens uppgifter.
Vindkraften har motvind. Så långt stämmer det. Det beror inte på desinformation utan har främst ekonomiska orsaker. En statlig utredning kom 2024 fram till att en utbyggnad av havsvindkraft inte är kommersiellt gångbar.
“Det verkar inte finnas någon yta runt Sveriges kust där de beräknade intäkterna är högre än de beräknade kostnaderna för ett vindkraftsprojekt”, sammanfattade utredaren Magnus Hermansson.
I en uppsats i tidskriften Ekonomisk Debatt visar forskarna Christian Sandström och Christian Steinbeck att 80 procent av alla vindkraftverk drevs av bolag som gick med förlust under 2024. Statliga Vattenfalls vindkraft gick till exempel back med 870 miljoner detta år. Året dessförinnan förlorade svenska vindkraftbolag totalt 4,6 miljarder kronor. Summerat för åren 2017-2023 uppgick branschens förluster till 17,8 miljarder.
Varför de ekonomiska förutsättningarna för en vindkraftsutbyggnad skulle vara så mycket annorlunda och så mycket bättre på andra håll inom EU än i Sverige är högst oklart.
EU har som mål att ha 42,5 procent , helst 45 procent, förnybar energi i sin energimix år 2030. En ökning från 24,5 procent år 2023. En sådan utbyggnad kommer att kräva fortsatta, omfattande subventioner av olika slag. Hundratals miljarder står på spel. Under 2024 uppgick stödet till förnybar energi inom EU till 76 miljarder euro.
Vad Windeurope drivs av är inte svårt att räkna ut – samma intressen som driver de flesta lobbygrupper, det vill säga pengar. För att återanvända ett slitet men alltid aktuellt konstaterande av Karl Marx: Egenintresset ljuger aldrig.
Desinformation definieras i rapporten som falskt eller vilseledande innehåll som sprids i avsikt att exempelvis vinna ekonomiska eller politiska fördelar. Det låter som en träffande beskrivning av vad Windeurope ägnar sig åt – med Sveriges Radios benägna bistånd.
