Eva Andersson i Norrköping bad hemtjänstpersonalen om en skål kräm med mjölk till frukost. Istället serverades hon kattmat. Ett beklagligt missförstånd, enligt Anette Asplund, verksamhetschef för hemtjänsten i Norrköpings kommun.

För Asplund tycks det vara något av en gåta hur detta missförstånd kunnat uppstå. Hon förklarar för Expressen att kommunen alltid säkerställer att nyanställda talar tillräckligt god svenska. Sedan följer det sedvanliga löftet om att rutinerna ska ses över.

Men kvinnor som är beroende av hemtjänst kan råka ut för betydligt värre saker än att bli serverad kattmat till frukost.

Under förra året började medierna uppmärksamma något som närmast liknade en epidemi av sexuella övergrepp mot äldre, omsorgsberoende kvinnor.

Det började med att en 84-årig kvinna berättade för Upsala Nya Tidning, UNT, om hur hon blivit våldtagen av personal i hemtjänsten.

När tidningen sedan gick vidare för att se hur utbredda dessa övergrepp är, hittade UNT 45 anmälningar runt om i landet från 2019 och framåt som gällde misstänkt sexuellt ofredande av personal mot äldre.

Bulletin följde upp med en egen granskning som visade att anställda med utländsk bakgrund var kraftigt överrepresenterade bland förövarna.

Även om omfattningen är avsevärt mindre, påminner övergreppen mot äldre i Sverige till viss del om de brittiska grooming-skandalerna där tusentals vita flickor systematiskt våldtagits av muslimska män med företrädesvis pakistansk bakgrund.

Läs även: Annika Borg: Äldre ska inte användas som integrationspolitiska krockkuddar

I en artikel på DN Debatt (11/8) ställer de båda forskarna Glenn Möllergren och Frida Nordeström en högst påkallad och relevant fråga:

“Vem är äldreomsorgen egentligen till för? Är det för äldre som behöver hjälp för att klara sin vardag eller är det en integrations- och arbetsmarknadsåtgärd?”

I slutet av juli uppgick arbetslösheten bland inrikes födda till 4,4 procent. Bland utrikes födda var arbetslösheten 15,1 procent. Drygt var femte invånare i Sverige är utrikesfödd, men utrikes födda utgör drygt hälften, 53 procent, av landets samtliga arbetslösa. 40 procent är födda utanför Europa. Arbetslösheten är med andra ord till stor del ett importerat problem.

Enkla jobb har länge varit något av ett mantra när politiker velat försvara migrationspolitiken och förklara hur den höga arbetslösheten bland invandrare, inte minst den stora gruppen lågutbildade, ska sänkas.

Men i Sverige, ett avancerat industriland där enkla jobb i stor utsträckning och för länge sedan rationaliserats bort, är det svårt att hitta arbetsuppgifter för personer med låg eller nästan ingen utbildning och ovanpå det dåliga kunskaper i svenska.

Äldreomsorgen har blivit lösningen, i alla fall en av dem. Personalbehovet där är stort. Och att städa, handla, fixa frukost och hjälpa de äldre med allehanda vardagsbestyr har setts som just den typ av enkla jobb vem som helst kan klara. Här spökar också en föreställning om att personer som inte lärt sig svenska under år av SFI-utbildning kommer att göra det om de bara kommer ut på en arbetsplats.

Det skulle snart visa sig att riktigt så enkelt är det inte ens med till synes enkla jobb. I medierna och i politiska församlingar uppmärksammades snart att bristande språkkunskaper bland personalen blivit ett problem inom allt från förskola till äldreomsorg.

Det ledde till att regeringen 2023 tillsatte en utredning om språkkrav för personal i äldreomsorgen. Att personalen har goda kunskaper i svenska språket är en förutsättning för att arbetet inom äldreomsorgen ska kunna utföras på ett tryggt och säkert sätt, förklarade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) när hon i slutet av förra året tog emot den färdiga utredningen.

Att äldre invandrare ska kunna få hjälp och omvårdnad av personal som talar deras eget språk har länge setts som självklart. Allt annat har betraktats som diskriminering och rasism. Att äldre svenskar har samma behov – och samma rätt – har lika länge negligerats.

God kvalitet i vård och omsorg för äldre innebär enligt Socialstyrelsen att all verksamhet är anpassad efter individens specifika behov och förutsättningar, att den är säker, kunskapsbaserad, tillgänglig och jämlik. Däri ingår att personalen har relevant kompetens och erfarenhet för att klara av uppgifterna. Och till relevant kompetens hör rimligen att kunna tala svenska.

Att i ditt eget land få hjälp och vård av personer som talar ditt eget språk är inte att begära för mycket.

Det borde också vara självklart att slippa oroas över att utsättas för sexuella övergrepp av dem du släpper in i ditt hem i akt och mening att de ska hjälpa och vårda dig.

I dagens Sverige, i den moraliska stormakten Sverige, är det dessvärre inte så.

Läs även: Gustavsson: Nej, invandringen räddar inte äldreomsorgen