Det finns en utbredd föreställning om att Sverige är ett öppet och tolerant samhälle där vidsträckt yttrandefrihet har ett starkt folkligt stöd. I själva verket är stödet för yttrandefriheten allt annat än villkorslöst. Snarare finns tecken som tyder på att en redan begränsad tolerans för avvikande och kontroversiella åsikter kan komma att bli ännu mindre. I alla fall om kvinnor får bestämma.

I Medieakademins färska Förtroendebarometer 2022 har det för första gången ställts frågor om vilket ansvar sociala medieplattformar som Facebook, Instagram och Twitter har i förhållande till det innehåll användare lägger upp. Resultatet bör stämma till eftertanke. Stödet för censur i sociala medier är utbrett.

Hela 57 procent anser att sociala medieplattformar har ett “mycket stort ansvar” för att ta bort innehåll som “bidrar till att sprida falska nyheter”. Över hälften av de tillfrågade, 52 procent, säger samma sak om pornografiskt innehåll, 46 procent menar att sociala medieplattformar har stort ansvar för att “ta bort innehåll som diskriminerar minoritetsgrupper”, 36 procent anser att detta även gäller “extrema åsikter” och fler än var tredje tillfrågad, 35 procent, anser att Facebook, Twitter med flera har ett stort ansvar för att ta bort innehåll som “ökar motsättningar mellan olika samhällsgrupper”.

Och, vilket förtjänar att understrykas, detta är alltså endast de som anser att plattformarna har ett “mycket stort ansvar”. Lägg till alla som anser att ansvaret är “ganska stort” och stödet för att rensa ut oönskat material enligt ovan varierar mellan 59 och 74 procent.

Vad som är ”falska nyheter” eller ”extrema åsikter” och vem som ska avgöra den saken är frågor som hänger i luften. Vilket inte gör resultatet av mätningen mindre oroande.

Läs även: Techjättarnas nätcensur hotar yttrandefriheten

Kvinnor är särskilt måna om att få bort innehåll de av olika anledningar finner olämpligt. 84 procent av kvinnorna i undersökningen anser att sociala medieplattformar har ett mycket eller ganska stort ansvar att ta bort pornografiskt innehåll, 82 procent när det gäller falska nyheter, 80 procent innehåll som diskriminerar minoritetsgrupper, 70 procent extrema åsikter och 69 procent innehåll som ökar motsättningarna mellan olika samhällsgrupper.

Överlag är det omkring 20 procentenheter fler kvinnor än män som är beredda att inskränka yttrandefriheten.

Värt att poängtera är att detta inte rör olagligt innehåll, utan bara innehåll som rent subjektivt anses vara kontroversiellt.

“Kvinnor hotar det fria ordet vid högskolorna”, löd rubriken på en debattartikel i Expressen i januari 2020. Bakgrunden var försöken att stoppa en föreläsning vid Göteborgs universitet av Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof.

Skribenterna bakom debattinlägget, bland dem Erik J. Olsson, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet, varnade för följderna för den akademiska friheten när andelen kvinnor bland såväl lärare som studenter ökar vid universitet och högskolor.

Av de närmare hundratalet akademiker som undertecknade uppropet den gången var två tredjedelar av namnen att döma kvinnor. De som offentligt gick i spetsen för att stoppa Jomshofs föreläsning var kvinnor.

Förra året uppstod en infekterad strid vid Malmö universitet sedan det i samband med en föreläsning om rasistiska stereotyper i bild visats bilder på – föga oväntat – rasistiska stereotyper. De som upprördes, i alla fall de som upprördes offentligt, var kvinnor.

Upphovet till en annan uppmärksammad akademisk konflikt, om en föreläsning av professor Germund Hesslow vid läkarutbildningen i Lund om könsskillnader ur ett biologiskt perspektiv, var en missnöjd kvinnlig student.

Föreställningen att kvinnor generellt har en mer restriktiv syn på yttrandefrihet än män finner stöd även på annat håll än i Förtroendebarometern.

En studie från 2017, Yttrandefriheten i dagens mediekultur, visade att drygt hälften av medborgarna ansåg att inskränkningar i yttrandefriheten är acceptabla om det gäller att skydda andra värden i samhället. Här var skillnaderna mellan män och kvinnor inte fullt så tydliga. Den största differensen gällde om yttrandefriheten kan inskränkas för att motverka rasism. Här svarade 54 procent av kvinnorna ja mot 46 procent av männen.

”Jag ogillar vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det”, är ett citat som – felaktigt – brukar tillskrivas upplysningsfilosofen Voltaire.

I dag är väl ingen beredd att gå i döden för någon annans rätt att uttrycka en åsikt man ogillar, många är knappt ens beredda att utstå obehaget att konfronteras med den.

Läs även: Ministrar ska diskutera yttrandefrihet med Google och Facebook