Christina Kiernan, samordnare på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), ser allvarligt på att polisen inte prioriterar välfärdsbrott som hon menar är systemhotande och mer lönsamma än narkotikahandeln.
– Att starta företag, delta i upphandlingar och luras inom välfärdssystemet är enkelt. Och tyvärr är det nästan ingen risk alls att bli påkommen eller åtalad, säger hon till Dagens Samhälle.
I en radiointervju nyligen uppgav rikspolischefen Anders Thornberg att det är betydligt mer lönsamt med välfärdsbrottslighet än att bedriva narkotikahandel. Därför anser Christina Kiernan, jurist och samordnare på Sveriges kommuner och regioner (SKR), att det är hög tid att polisen satsar mer resurser på att bekämpa välfärdsbrott.
– Det handlar inte längre bara om att enskilda individer luras för att få mer i bidrag. Vi har nu en organiserad, systemhotande brottslighet som tömmer välfärdssystemen på pengar. Med den följer också otillåten påverkan som hotar vårt demokratiska system. Dessutom blir kvaliteten i verksamheten dålig när oseriösa aktörer upphandlas, säger Christina Kiernan till Dagens Samhälle.
I en rapport som publicerades av SKR 2021 framkom att lejonparten av bidragsbrotten består av fusk med föreningsbidrag samt ekonomiskt bistånd. En stor del av skattepengarna försvinner även inom hemtjänst och personlig assistans. Många kommuner riktar nu strålkastarljuset mot problemen och kommunala tjänstemän försöker själva samla bevis och göra egna kontroller, men anmälningar leder sällan någon vart.
– I flera kommuner finns en tydlig uppfattning att polisen inte prioriterar bidragsbrott. Och det kan man ha viss förståelse för, utifrån hur brottsligheten ser ut. Men om polisanmälningar läggs ner eller hamnar i en hög någonstans blir det svårt att driva på kommunerna och få dem att leta efter misstänkta brott.
Bedrägerier inom välfärdssektorn hamnar hos bedrägerisektionen vid polisen. Men ärendebalanserna är så stora att många anmälda brott hinner preskriberas och läggs på hög innan de utreds, vilket Bulletin rapporterat om tidigare.
Socialsekreterare hotas
När kommunerna nu fått upp ögonen för kryphålen har kontrollerna avseende utbetalningar till olika instanser intensifierats, menar Kiernan. Risken är då påtaglig att kommunala tjänstemän utsätts för olika former av påtryckningar och hot. Inte sällan får personal motta glåpord och trakasserier. Situationen för många socialsekreterare runt om i landet har blivit ohållbar anser hon.
– Bara för att du arbetar som socialsekreterare ska du inte behöva acceptera att kallas hora eller vara tvungen att hålla dina barn hemma från förskolan i tre veckor för att hotbilden mot dig är så stark. På grund av att du jobbar med utsatta barn eller inte har beviljat ekonomiskt bistånd åt någon som inte har rätt till det!
Nu föreslår SKR att ”otillåten påverkan” blir en ny brottsrubricering.
– Trakasserier är den vanligaste formen av otillåten påverkan. Det kan handla om obehagliga telefonsamtal eller att någon står utanför ens dörr, utanför porten till jobbet eller vid ens barns förskola när man kommer dit. Det är inte olagligt, men oerhört obehagligt. Att det inte går att göra något åt att personal utsätts för detta är orimligt, säger Christina Kiernan.
Hon ser ett stort behov av att den nya lagstiftningen kommer på plats för att fortsatt kunna säkra kompetensförsörjningen i kommuner och regioner.
– Människor ska kunna jobba i våra välfärdsverksamheter utan att behöva vara rädda för att någon ska skada dem eller deras barn.
