Under en straffläggning går ungefär 70 till 75 procent av alla straffsparkar i mål. Därför har tidigare forskning debatterat om det är en fördel att skjuta först eller inte. Att börja en straffomgång med mål skulle nämligen kunna tänkas sätta press på motståndarlaget. Men det visar sig att det inte finns någon sådan effekt.

En studie publicerad tidigare i år i den vetenskapliga tidskriften Games and Economic Behavior finner dock att slantsinglingen som föregår en straffläggning påverkar utfallet. När det internationella fotbollsförbundet FIFA ursprungligen introducerade straffläggningar 1970 så avgjorde slantsingling vem som skulle slå den första straffen. Men 2003 ändrades reglerna så att det lag som vann slantsinglingen i stället fick välja om de ville börja skjuta först eller inte.

Eftersom slantsinglingen är slumpmässig, så bör den inte påverka sannolikheten att ett lag vinner en straffläggning om det inte finns en fördel av att välja vem som ska skjuta först. Det vill säga, utan en sådan fördel bör det lag som vinner en slantsingling också vinna den efterföljande straffläggningen med 50 procents sannolikhet.

En analys av 96 straffläggningar i stora internationella klubb- och landslagsturneringar visar att det lag som vann slantsinglingen också vann 60,4 procent av straffläggningarna. När enbart seniortävlingar analyserades var motsvarande siffra 66,2 procent. Båda dessa siffror var statistiskt signifikant skilda från 50 procent.

Resultaten tyder alltså på att det finns en strategisk fördel av att få välja vem som skjuter först i en straffläggning, något som också stöds av att effekten var större för seniortävlingar där spelarna är mer erfarna och bättre kartlagda. Mer detaljerade analyser pekar på att förklaringen skulle kunna ligga i att lag som gör fler mål oftare väljer att börja straffläggningar och att lag med bättre målvakter oftare väljer att låta motståndaren börja.

Läs även: Studie: Fler hjärtinfarkter i Tyskland under fotbolls-VM 2014

Läs även: Slumpens betydelse för mål i fotboll