”Jag som boende har när jag ringer kommunen i sex års tid fått veta att jag inte äger sakfrågan. Hela den kommunala organisationen borde skämmas. Rakt igenom skämmas”, skriver Anders Widén i en slutreplik till Östersunds kommun.
Till tf Kommundirektör Helén Eurenius, Östersunds kommun
Tack för svar. Jag noterar att det är en tjänsteman, och inte ansvarig politiker som väljer att kommentera min debattartikel. Vilket jag anser är helt felaktigt. Ansvariga politiker ska inte gömma sig bakom tjänstemän som ska vara opolitiska.
Svaret bekräftar att kommunen påstår sig ha rutiner för samverkan. Rutiner är dock meningslösa om de inte leder till åtgärder eller ens ett bemötande.
De personliga upplevelser jag beskriver; återkommande kriminalitet i bostadsområdet, och social misär, är inte generaliseringar, utan konsekvenser av att dessa rutiner konsekvent har fallerat. Eller inte finns i praktiken.
För vi boende har inte sett röken av dem. Under sex års tid har min bostadsrättsförening och vår förvaltare på HSB försökt att få gehör för dessa problem. Dessa försök har gällt grundläggande saker som brandsäkerhet, ordning, bråk, stök, misshandel.
Upprepade anmälningar om lukt av bränd matolja, som räddningstjänsten varnar för är en stor brandrisk, ignoreras. År efter år.
Vår HSB-förvaltare har beskrivit kontakten med kommunens tjänstemän som att ”de ignorerar en”. Detta handlar inte om sekretess, utan om en upplevd total kallsinnighet och passivitet från kommunens sida.
Jag som boende har när jag ringer kommunen i sex års tid fått veta att jag inte äger sakfrågan. Hela den kommunala organisationen borde skämmas. Rakt igenom skämmas.
Men ytterst är det givetvis politikernas ansvar. Men de gömmer sig bakom sin tf kommundirektör, som vi ser.
Kommunen köper alltså upp bostadsrätter, vilket driver ut våra egna barn från bostadsmarknaden. Samtidigt misslyckas man med den integration som dessa inköp ska möjliggöra, språket lärs inte ut, ordningen respekteras inte, och grannarnas oro ignoreras.
Det är kommunens lagstadgade ansvar att se till att integration fungerar i praktiken, inte bara i visioner.
När grannar i ett bostadsområde känner sig tvungna att hantera akuta sociala och säkerhetsmässiga problem som kommunen ignorerar, har man skapat en ohållbar situation.
Jag undrar hur kommunledningen avser att bryta sin totala passivitet och garantera att tjänstemän i praktiken hanterar varje orosanmälning, inte struntar i den genom att säga: ”Du äger inte sakfrågan”, till den medborgare som ringer.
Östersund kommun vill växa med hjälp av invandrare. Det är fasansfullt att se hur ni lämnar dessa människor utan språk i sticket. År ut och år in.
Vi svenskar har inte ens tillstånd att anmäla när vi ser att det går helt galet.
Anders Widén, författare
Läs tidigare inlägg i debatten:
Anders Widen: Sex år i en bostadsrättsförening där integrationen misslyckats
