I torsdags inleddes Moderaternas stämma i Helsingborg. Där fortsätter åtstramningen av migrationspolitiken som partiet inledde 2017, och bland annat kommer det att fattas beslut om ett volymmål på cirka 5 000 asylsökande per år.

Andra förslag handlar om att skapa en “grön höger”, men Christian Sonesson – som kandiderar till riksdagen nästa år – vet vilka frågor han tycker är viktigast.

Läs även: Staffanstorpsmoderaten Christian Sonesson kandiderar till riksdagen

– Det är att man fortsätter ta de här stegen i den riktningen som jag vill gå, både inom det rättspolitiska området och inom de migrationspolitiska området. Jag menar att Sveriges största kris finns inom de områdena. Sedan är inte de andra frågorna på något sätt oviktiga, säger han.

Inför stämman är de flesta experter eniga om att frågan om att samarbeta med SD inte längre är särskilt kontroversiell inom partiet. Helt friktionsfri är den dock inte.

Växjös profilerade kommunalråd Oliver Rosengren (M), som i likhet med Sonesson kandiderar till riksdagen, kallar till exempel SD för socialister som har en helt annan syn på bidragspolitiken.

– Jag tror inte att det är något stort problem mellan partierna egentligen. Jag tror det är en sådan sak som man kommer att lösa om man väljer att formera sig i ett samarbete efter ett val, säger Christian Sonesson.

Ratar M:s volymmål

Andra skillnader finns inom migrationspolitiken, där SD har vad de kallar för en nollvision inom asylmottagandet, medan Moderaterna vill ha ett volymmål på 5 000 asylsökande per år.

Det moderata förslaget har kritiserats av andra partiet, inte minst inom MP där ungdomsförbundet i en namninsamling frågade “Är du medmänniska eller moderat?”. Statsminister Stefan Löfven menar att ett volymmål vore omoraliskt och strider mot internationella konventioner.

Christian Sonesson är också kritisk till volymmålet, men av helt andra anledningar. I likhet med SD, som M samarbetar med i Staffanstorp, vill han sedan flera år att målet ska vara noll. Kanske är han påverkad av sina erfarenheter på kommunal nivå, där kraven om flyktingstopp blivit fler på senare år – bland annat i S-styrda Malmö och Eskilstuna.

– Fem tusen är ändå ganska många om man betänker hur många vi har tagit emot de senaste åren. Man får också vara ärlig och säga att kvotflyktningar är svåra att integrera eftersom de har en väldigt låg utbildningsnivå. Många av dem kan knappt engelska, till exempel, säger han.

Vill omvandla permanenta uppehållstillstånd

Men ett flyktingstopp tror han inte räcker för att komma till rätta med Sveriges integrationsproblem. I en intervju med SvD föreslår han att de som fått permanenta uppehållstillstånd ska kunna få dem omvandlade till tillfälliga uppehållstillstånd. Den som inte klarar sin försörjning eller har begått brott ska sedan kunna utvisas.

Hur ska det gå till, undrar tidningen. Svaret låter mer Staffanstorp än Rosenbad.

– Ja, det lättaste är väl att flyga hem dem, säger han och skrattar.

– Eller vad tänkte du? Kan man inte försörja sig så får man lämna landet. Jag förstår att här finns en juridiskt svår fråga med retroaktiv lagstiftning, men ibland får landets väl och ve gå före det.

Än så länge är förslaget inte mer än något som han vill att partiet ska titta på. Han tillstår att det nog behöver “mogna lite” inom partiet.

– Jag tycker det är värt att utreda det i alla fall. I kombination med sänkta ersättningar och att man kvalificerar in sig till välfärdssystemen, då kan nog många av sig själv återvända. Jag tycker också att man har gett permanenta uppehållstillstånd alldeles för enkelt. Man har gett det när det har varit en konflikt i ett land eller region men det är oftast inte ett permanent tillstånd.

Eleni Karageorgiou, forskare i internationell rätt vid Lunds universitet, skriver i ett mejl att hon inte känner till några exempel på länder som ändrat längden på permanenta uppehållstillstånd efter att de delats ut.

Inför årets stämma är Christian Sonesson mer intresserad av anvisningslagen som kan tvinga kommuner att ta emot ett visst antal flyktingar. Moderaterna var tidigare emot lagen men kom senare att acceptera den. Nu föreslår partistyrelsen att den ska få vara kvar, med vissa ändriingar.

– Det finns ett utbrett missnöje inom partiet om att anvisningslagen ska vara gällande. Det finns förespråkare för den också, så det blir väl en av konfliktfrågorna under stämman.

Tror L lämnar riksdagen

Den svenska flyktingpolitiken beskriver han som “diametralt fel under väldigt lång tid” och “en droppe i havet” för den internationella flyktingpolitiken. Det är åsikter som knappast delas av Liberalerna, numera ett av de partier som vill se Ulf Kristersson (M) som statsminister.

Hur ser du på att ha med Liberalerna i en M-ledd regering?

– För det första så tror jag inte ens att Liberalerna kommer in i riksdagen. Därför har jag inte det scenariot i tankarna. Jag känner väl själv att mitt förtroende för Liberalerna är väldigt, väldigt lågt, med tanke på att de har stöttat den här regeringen både förra mandatperioden och under denna, då de har haft liberala tjänstemän i regeringskansliet. Så jag hoppas att de åker ut.

Men om de kommer in då?

– Då får man väl ta emot deras stöd men det kan ju inte vara till vilket pris som helst heller. Och som sagt, jag tror inte att de kommer in och jag hoppas att de inte kommer in, därför vecklar jag inte in mig alltför mycket i det scenariot.

Läs även: Christian Sonesson: En regering med M och KD blir för svag