Oliver Rosengren var bara 24 år när han 2017 blev kommunalråd. Hans förslag om att öka kraven på arbetslösa har fått nationell uppmärksamhet och Expressen har utsett honom till Sveriges mäktigaste politiker under 30 år.

Kommunpolitiker blev han redan 2010. Att han nu, 29 år gammal, kandiderar till riksdagen kom kanske inte som någon chock för Växjöborna.

Läs även: Moderaten som satte stopp för valfrihet

– Jag gör det för att jag älskar Sverige men också för att jag är orolig, säger han och nämner den rekordhöga långtidsarbetslösheten och sommarens många skjutningar.

Hård bidragslinje

En hård linje mot dem som lever på försörjningsstöd har varit ett återkommande tema under hans elva år i politiken.

I Växjö har en majoritet bestående av de borgerliga partierna och MP infört en lokal arbetslinje som innebär att den som får försörjningsstöd måste delta i aktiveringsåtgärder på heltid. Under pandemin har arbetslösa fått tillverka skyddsutrustning.

Som en förebyggande åtgärd kräver kommunen att ungdomar som vill ha sommarjobb har godkänt i svenska, engelska och matte, alternativt läser upp betygen på sommarskola.

Arbetslinjen återkommer när Oliver Rosengren berättar om hur han ser på Sveriges framtida kriminalpolitik.

– Det gäller att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Den ena är att långsiktigt förebygga utanförskap, då är arbetslinjen det viktigaste, säger han.

– Man får heller aldrig frånta individen eget ansvar i den situation där man begår brott. Då kan man inte skylla på att man har haft en tuff uppväxt eller dåliga betyg eller inte fick ett jobb, utan då har man ett eget ansvar för sina handlingar.

Från straffrabatt till straffpåslag

Det är mot den bakgrunden som han vill att man ska se hans förslag om att avskaffa de så kallade mängd- och åldersrabatterna, samt två tredjedelsfrigivningen för grova brott. När det är gjort vill han att politikerna ska införa olika typer av strafftillägg.

Ett sådant exempel är rymningar, som han vill kriminalisera och straffa med en förlängning av straffet som beräknas på det utdömda straffets längd. På samma sätt vill han höja priset för att vara livsstilskriminell.

– Vi behöver ett återfallstillägg så att den som redan har dömts för brott och sedan fortsätter begå brott får ett tillägg på straffsatsen.

I vad som får ses som ett radikalt tillägg till arbetslinjen vill han att domstolar ska kunna döma unga brottslingar till att ta gymnasieexamen.

Läs även: Per Gudmundson: Moderaterna de gröna – hur rädd ska man vara?

– Om du är fängslad ska du gå i skolan i fängelset. Om du är villkorligt frigiven, har skyddstillsyn, ungdomsövervakning, samhällstjänst eller övervakas med hjälp av fotboja ingår du i frivården, och deras övervakning skulle då kunna pågå fram till att du har slutfört dina studier.

Förslagen har han lyft i Moderaterna Kronobergs reformgrupp och han hoppas att länsförbundet ska driva dem i valet och på nästa partistämma.

Omvärderade synen på migration

Sedan ett par år förespråkar han ett flyktingmottagande som bygger på att alla asylsökande bor på ett mottagningscenter. Dels för att hjälpa dem att snabbare komma igång med sin etablering i Sverige, men också för att snabbt kunna utvisa dem som får avslag på sin ansökan.

– En fungerande återvändandepolitik är centralt för att Sverige ska ta sig ur många av de problem som vi har hamnat i, säger han.

Det är hårda ord från en politiker som gick med i MUF under Fredrik Reinfeldts storhetstid 2006. När det gäller Nya Moderaterna vill han understryka att han har haft en “egen process” vad gäller migrationspolitiken.

Läs även: Carolin Dahlman: M är inte MP – vad Reinfeldt-vurmarna än önskar

– Inte minst under det år jag var ansvarig för kommunens mottagande av ensamkommande, då vi vissa dagar hade fler ensamkommande som kom än som tidigare hade kommit under hela år.

Ändå ser han sig fortfarande som nymoderat, eftersom han anser att Nya Moderaterna inte handlade om viss politik, utan ett förhållningssätt till politiken.

– Jag skulle säga att den tydligaste avvikelsen under Reinfeldts tid från Nya Moderaterna var migrationspolitiken. Den avvek från idén att man inte ensidigt såg till sina värderingar utan också till verkligheten.

”SD är socialister”

En annan välkänd moderat kommunpolitiker som kandiderar till nästa års riksdagsval är Staffanstorps starke man Christian Sonesson (M). Han tror att Sverigedemokraterna måste sitta i en kommande högerregering för att få till stånd ett stabilt samarbete.

Det tror inte Oliver Rosengren. Även om han påpekar att han som kommunpolitiker diskuterar med alla andra partier låter det inte som att samsynen med SD är lika stor som den är i Staffanstorp.

Läs även: Moderaterna om a-kassan: ”Den nivå som ligger nu kan inte permanentas”

– Vill Sverigedemokraterna få inflytande i svensk politik måste de acceptera vår syn på exempelvis bidragspolitiken. Sverigedemokraterna är ju socialister när det kommer till bidragsfrågor och Sverige behöver en bidragsreform. Det är kanske en av de viktigaste uppgifterna för en ny regering.

Går det att hålla SD utanför regeringen om de blir större än M?

– Det kan jag inte tänka mig skulle hända. Det känns inte som något att spekulera kring, säger han.

Med sig till Stockholm skulle Oliver Rosengren ha sin förhållandevis långa erfarenhet av kommunpolitik. Bortom politiken har han däremot inte särskilt mycket arbetslivserfarenhet, med undantag för deltidsjobb på Max och en förskola. I en upptrissad diskussion på Socialdemokraterna i Växjös Facebook-sida kallar en kommuninvånare honom för “broiler”.

Läs även: Christian Sonesson: En regering med M och KD blir för svag

Själv påpekar han att han parallellt med sina politiska uppdrag har tagit både en kandidatexamen i statsvetenskap och en masterexamen i nationalekonomi för att slippa känna sig beroende av politiken för sin försörjning.

– Och det får nog ändå betraktas som ett slags arbetslivserfarenhet att i sju år ansvara för 1 000 medarbetare och en verksamhet som omsätter närmare en miljard kronor, säger han.