
När Rapport-redaktionen utnyttjar en mördad dotter och en förvtivlad far för att framföra påståendet att Socialtjänsten borde agera alla problems omedelbara lösare, ägnar man sig åt samhällsdesinformation, skriver Birgitta Sparf.
Alla spärrar tycks saknas hos nyhetsredaktionerna inom statsmedierna SVT och SR när de vill föra fram sina egna starkt vinklade vänsterpolitiska åsikter. Vad som senast fick mig att reagera är ett inslag i Rapport 26 maj.
Läs även: Sjölander: Södermalms SD-hipsters och våra politiska fördomar
Det handlar om den unga kvinnan Soha Saade i Uppsala som för åtta månader sedan dödades när familjens kedjehus i Uppsala sprängdes i ett bombattentat, riktat mot en gängkriminell som bodde i huset bredvid.
I reportaget får fadern Samer berätta om sin stora besvikelse över det svenska samhället. Familjen har inte fått någon som helst hjälp av samhället efter det inträffade, påstår han. Ändå framkommer det att resten av familjen fram tills nu bott på ett lägenhetshotell i Uppsala, framordnat och bekostat av försäkringsbolaget.
Samt att både han och hans fru har varit sjukskrivna sedan dess. Nu har de äntligen själva hittat en annan lägenhet att bo i tills deras hus blivit återställt.
Att kalla både långvarig heltidssjukskrivning, annat psykologiskt stöd från sjukvården och försäkringsbolagets insatser och kostnader för ”ingen som helst hjälp” skorrar mycket falskt i mina öron. Vilket det även borde göra för Rapportredaktionen.
Men redaktionen drar sig inte för att utnyttja en hårt drabbad far och familj i sitt reportage, med deras privata filmer av dottern när hon var i livet [vilket familjen naturligtvis gett tillstånd till] samt med långdragna och övertydliga bilder av fadern när han förtvivlad och uppgiven sitter och gråter.
Att fadern i reportaget känner ett behov att uttala sin besvikelse mot det Svenska samhället kan jag dock någonstans förstå, han är ett mycket hårt drabbat brottsoffer vars liv har vänts totalt upp och ned.
Dessutom lever han, som väldigt många andra och i likhet med Rapportredaktionen, i den totala missuppfattningen att socialtjänsten är en allmän serviceinrättning dit man när som helst under dygnet kan ringa för att få omedelbar hjälp med livets alla små och stora förtretligheter och personliga katastrofer.
Läs även: Göranson: Politik är att välja
Så är absolut inte fallet. Här är det viktigt att framhålla att socialtjänsten inte är någon allmän bostadsförmedling vilket alltså även Rapportredaktionen tycks tro. Det ska till allvarlig och omfattande social och ekonomisk problematik för att socialtjänsten ska gå in med insatser i form av mycket enkla och billiga tillfälliga boenden av typ vandrarhem eller hårt villkorade sociala kontrakt.
Nyheten här är således inte att socialtjänsten inte omedelbart ordnade en bostad åt den drabbade familjen. Nyheten är att socialtjänsten inte sitter och tjuvhåller på ett stort antal lägenheter som de kan dela ut så fort någon ringer, om man bara ids eller har lust. Detta ingår som sagt inte alls i det sociala arbetet enligt socialtjänstlagen.
Om detta kunde Rapport ha valt att göra ett reportage, vilket för väldigt många hade varit en verklig nyhet. Istället valde redaktionen, i sin egen okunnighet, att föra fram sina egna politiska åsikter och sin egen upprördhet.
Rapport bidrar därmed, direkt eller indirekt, till ren desinformation, vilket vi alla fått lära oss är det allra största hotet mot demokratin.
Detta är inget annat än ren politisk aktivism från en skattefinansierad nyhetsredaktion inom SVT som har inskrivet i sitt sändningstillstånd att vara opartisk, oberoende, neutral och politiskt obunden.
Dessutom agerar redaktionen enormt oetiskt mot den dödade unga kvinnans familj för att få framföra sina egna politiska syften.
Läs även: Sandström: Vulgofeminism och sexliberalismens baksida