Den amerikanska kongresskvinnan Mary Gay Scanlon rånades under onsdagen på sin bil i Philadelphia. Staden har – i likhet med övriga USA – sett en stor ökning av antalet våldsbrott de senaste åren.
Den demokratiska kongresskvinnan Mary Gay Scanlon hade deltagit i ett möte i en park i södra Philadelphia när hon under pistolhot tvingades lämna över sina bilnycklar till två okända män.
Scanlon skadades inte fysiskt under händelsen men rånarna fick med sig flera av hennes personliga och jobbrelaterade ägodelar, däribland hennes två mobiltelefoner, rapporterar nyhetsbyrån AP.
Läs även: Svårt att nå målet om fler poliser
Bara ett dygn tidigare hade en annan amerikansk politiker — delstatssenatorn Kimberly Lightford i Illinois — tvingats överlämna sin bil under pistolhot.
Eftersom Scanlon sitter i kongressen fick polisen hjälp av FBI, och några timmar senare greps två misstänkta män i granndelstaten Delaware.
Philadelphias borgmästare Jim Kenney skriver på Twitter att han är ”förskräckt över att höra om detta våldsamma brott”.
”Alla förtjänar att känna sig säkra i vår stad, och tyvärr har det inte alltid varit fallet det senaste året”, skriver han. ”Det är nedslående och upprörande att brottslingar känner att de kan begå ett sådant hänsynslöst brott mitt på dagen i vad som borde vara en fridfull plats — en av vår stads parker.”
Antalet mord slår rekord
Men när året går mot sitt slut pekar kurvorna åt fel håll i Philadelphia: antalet bilrån har ökat med 80 procent, antalet pistolrån med 27 procent, och antalet mord ligger på 544, jämfört med bara 347 under hela 2019.
Utvecklingen speglar en oroväckande trend i USA, där åtminstone tolv storstäder har satt nya rekord i antalet mord i år. Ökningen är inte begränsad till någon viss region utan ses över hela landet.
Redan 2020 konstaterade FBI i en årlig rapport att antalet mord ökat med 30 procent sedan 2019, vilket är den största årliga ökningen som registrerats sedan myndigheten började föra den typen av statistik på 1960-talet.
Vad ökningen beror på kan ingen säga med säkerhet. Flera teorier har förts fram och vilka man betonar har ofta en koppling till politisk åskådning.
I Black Lives Matter-protesterna 2014, 2015 och 2020 framfördes krav på att minska polisens budget. Det är de neddragningarna som nu syns i brottsstatistiken, skriver Rafael A. Mangual från den konservativa tankesmedjan Manhattan Institute i högerlutande Wall Street Journal, och anklagar sina meningsmotståndare för att försöka tona ner vidden av problemet.
Färre poliser och gripanden
Protesterna har även fått en del poliser att dra sig tillbaka från vissa områden av rädsla för att framstå som för agressiva, eller möjligtvis som ett slags hämnd för BLM-protesterna. Resultatet kan i vissa fall ha blivit högre brottslighet, säger flera experter till webbplatsenVox.
I takt med att våldet har ökat har tanken på att ge mer pengar till polisen fått ökat stöd bland amerikanerna. I oktober sade 47 procent till Pew Research Center att de vill öka budgeten för sin lokala poliskår, jämfört med 31 procent i juni 2020.
Robert Boyce, en pensionerad polischef, pekar på att antalet gripanden har sjunkit dramatiskt, från över tio miljoner 2019 till 7,63 miljoner 2020. Det sammanföll med en 45-procentig ökning av antalet poliser som gick i pension samt en 18-procentig ökning av de som väljer att lämna yrket.
Pandemin påverkar på flera sätt
Siffrorna sammanfallet med protesterna efter mordet på George Floyd, men också med att pandemin gjort det svårt att hitta ny personal och anordna polisutbildningar.
Pandemin tros ha kunnat påverka våldsbrotten på flera sätt. En allmän känsla av otrygghet tros till exempel ligga bakom en stor ökning av försäljningen av skjutvapen förra året. För att minska smittspridningen har färre personer fängslats och brottförebyggande program har satts på paus. Arbetslöshet och stängda skolor har skapat stora grupper av sysslolösa människor.
Läs även: Omar Makram: En polismakt som signalerar hjälplöshet är dåliga nyheter för samhället
Ytterligare en teori är den ”Ferguson effekt” som observerats efter protesterna som utlöstes av att Michael Brown, en 18-årig svart man i St. Louis-förorten Ferguson, skjutits ihjäl av en polis 2014. Vissa experter har därefter sett en ökad misstro mot rättsväsendet, som i sin tur leder till att fler väljer att lösa konflikter med våld i stället för att vända sig till polisen, skriver Vox.
