Vladimir Putins invasion av Ukraina har medfört att finländare och finländska politiker över lag blivit mer välvilligt inställda än tidigare till tanken att Finland ska ansluta sig till Nato. Bulletin har intervjuat tre finländska riksdagsledamöter för att höra deras åsikt om det rådande geopolitiska läget, Nato och det finsk-svenska militärsamarbetet.
Foto: John Illman
Johan Kvarnström från Socialdemokraterna ser allvarligt på den säkerhetspolitiska situationen i Europa. Han förväntade sig inte att Ryssland skulle invadera Ukraina.
– Putin kränker Ukrainas suveränitet, vilket är oacceptabelt. Innan Putin invaderade Ukraina hade jag uppfattningen om att regelrätta anfallskrig, där en stat invaderar en annan, hade förskjutits till historien. Men så är tydligen inte fallet, säger han.
Kvarnström upplever att inbördeskrig och terrorism är vanligare krigsformer idag än anfallskrig.
– Det vi ser i Ukraina är ett undantag från regeln. I Finland följer vi allvarligt med situationen, inte minst för att vi delar en lång gräns med angriparen Ryssland.
Kristdemokraten Peter Östman beskriver, liksom Kvarnström, det säkerhetspolitiska läget som allvarligt.
– Jag trodde att de ryska styrkorna skulle stanna i östra Ukraina och inte försöka erövra huvudstaden Kiev. Det är oklart vad Putins slutgiltiga mål med Ukraina är.
Saara-Sofia Sirén från Samlingspartiet (Finlands motsvarighet till Moderaterna) anser att Rysslands krig i Ukraina utgör den allvarligaste säkerhetskrisen i Europa sedan andra världskriget.
– Rysslands invasion har gjort klart för alla att landet inte kommer att dra sig för att använda militärt våld, inte ens mot civila mål. Ryssland har också visat att de är villiga att använda kemiska vapen i striderna.
Läs även: Svar på de vanligaste frågorna om Nato
Går Finland med?
En mycket aktuell fråga i den finländska riksdagen är huruvida landet ska ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Kvarnström bedömer att Finland tar ett officiellt beslut i frågan inom maj. Socialdemokraterna, som innehar statsministerposten, slår fast sin linje den 14 maj. Han anser att den nödvändiga debatten kompletteras dag för dag och att förutsättningar för att fatta ett beslut blir allt klarare.
– Att gå med i försvarsalliansen är på ett sätt en stor fråga, men samtidigt kan det ses som det mest följdriktiga i den situation som uppstått och i den meningen vara odramatiskt, säger han.
Foto: John Illman
Socialdemokraterna är det största partiet i Finlands riksdag med 40 av 200 ledamöter.
Peter Östman och den kristdemokratiska riksdagsgruppen är ännu tydligare för ett finländskt Nato-medlemskap. Han ser flera fördelar med att tillhöra försvarsalliansen.
– Finland skulle få tillgång till bland annat modern militärutrustning och man skulle bli en del av ett försvarskollektiv, säger han.
Kristdemokraterna har fem riksdagsledamöter.
Foto: John Illman
Liksom Östman är Sirén för ett finländskt Nato-medlemskap. Hon noterar att den ryska invasionen av Ukraina har medfört att stödet för Nato i Finland har stärkts på ett sätt som få skulle ha kunnat förvänta sig.
– Det finns redan en majoritet bland riksdagsledamöterna som är för ett medlemskap i försvarsalliansen.
Läs även: Finsk tidning: Koordinerat svenskt-finskt Natobesked i maj
