Facebook noscript imageStudie: ”Osynlig” korruption ökar i Sverige: Familjeband och anbud
Fokus
Studie: ”Osynlig” korruption ökar i Sverige: Familjeband och anbud
Emanuel Wittberg skriver att problemen med den ”osynliga korruptionen” bör tas på större allvar. Foto: Linköpings universitet/Johan Nilsson/TT
Emanuel Wittberg skriver att problemen med den ”osynliga korruptionen” bör tas på större allvar. Foto: Linköpings universitet/Johan Nilsson/TT

Sverige är ett av världens minst korrupta länder men landet har tappat i en ranking över upplevd korruption under de senaste åren. En ny studie visar att unga vuxna som har släktingar på strategiska positioner inom offentlig sektor har en ökad sannolikhet att anställas på kvalificerade positioner i statliga myndigheter och kommuner.

I en nypublicerad avhandling undersöker Emanuel Wittberg, postdoktor vid Institutet för Analytisk Sociologi och Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet, förekomsten av korruptionsrisker inom svensk förvaltning.

Resultatet visar att unga vuxna som har släktingar på strategiska positioner inom offentlig sektor har en ökad sannolikhet att anställas på kvalificerade positioner i statliga myndigheter och kommuner.

De har även större sannolikhet att få hyreslägenheter från kommunala bostadsbolag. Studien visar även att små lokala företag på orter har lättare att vinna upphandlingar utan konkurrens från andra budgivare.

Emanuel Wittberg menar att korruptionen i Sverige blivit allt mer osynlig och att den rör sig i gråzonen mellan det lagliga och det moraliskt tvivelaktiga. Många korruptionsupplägg är mycket sofistikerade och därför svåra att upptäcka.

I en artikel i Forskning och Framsteg skriver han i en forskningskommentar att Sverige borde införa en öppen databas för att motverka korruption inom offentliga upphandlingar.

I en rad exempel på korruption inom det offentliga nämner han bland annat Motalaskandalen 1995 där hög uppsatta politiker finansierade krogbesök och shopping med skattepengar samt muthärvan inom Systembolaget 2003 då anställda mutades för att ta in vissa varor i sortimentet.

”Osynliga korruptionen”

Wittberg skriver att problemen med den ”osynliga korruptionen” bör tas på större allvar och att Sverige borde investera i utbildningsinsatser för att få rätsida på problemet. Han beskriver att antikorruptionsarbete är en bristvara inom både stat och kommuner.

En slutsats Wittberg drar är att svensk förvaltning borde införa en öppen databas för att motverka korruption inom offentliga upphandlingar. Detta för att upphandlingarna ska bli mer transparenta och för att man på så sätt enklare ska kunna granska upphandlingsförfarandet.

Wittberg menar att dagens system är fokuserat på passiv transparens, med vilket menas att journalister som ska granska korruption måste begära ut handlingar i stor skala, vilket är mycket tidskrävande. Istället borde alla upphandlingarna finnas att tillgå på offentliga hemsidor så att informationen görs mer lättillgänglig. Wittberg konstaterar att Sverige rankas lågt i OECD:s rankningar över vilken offentlig information som finns tillgänglig på nätet.

Sveriges system riskerar att skada tilliten till myndigheter och till personer inom det offentliga. En ranking av organisationen Transparency International visar redan på att Sverige tappar när det kommer till upplevd korruption. Wittberg hävdar därför att det är viktigt att arbeta förebyggande innan en korruptionsskandal redan briserat.

”Sverige är ett land där invånarna har länge har haft ett relativt högt förtroende för offentliga institutioner men för att det ska förbli så är det viktigt att ta problem med korruption på allvar”, skriver han.

Läs även: Så säger forskarna: Därför dras barn och unga in i kriminalitet

Isabelle Eriksson

Reporter.
Tips mottages gärna!
isabelle.eriksson@bulletin.nu