Salafism är en fundamentalistisk inriktning inom islam. Dess efterföljare vill leva enligt sharialagar, och eftersträvar bland annat separation mellan muslimer och icke-muslimer, samt mellan män och kvinnor. De är också kända för att bedriva mission bland andra muslimer, liksom för att agera moralpolis.

För att flyga under radarn har salafister i Sverige ändrat strategi för att främja sina syften och mål. I och med en allt större granskning av deras aktiviteter ser forskare tecken på att salafistiska individer ”till stor del har gått ifrån våldsfrämjande metoder och i allt större utsträckning använder sig av demokratiska medel och möjligheter för att främja sina syften och mål”, enligt studien Salafism och salafistisk jihadism 2.0, publicerad av Försvarshögskolan.

”Graden av organisationsförmåga, entreprenörskap, och kreativ anpassningsförmåga är också anmärkningsvärt hög inom de salafistiska och salafist-jihadistiska miljöerna”, varnar studiens författare Magnus Ranstorp, Linda Ahlerup och Peder Hyllengren.

Salafisternas antal i Sverige är okänt, men de finns i alla moskéer runtom i landet, enligt Anas Khalifa, känd för att ha hoppat av från rörelsen.

”Jag har rest från Boden till Ystad, föreläst i föreningar och moskéer i flera år, och jag har alltid hittat någon som är salafist där”, säger han till SvT.

Det är framför allt flickor och kvinnor som utsätts för olika typer av social kontroll av salafisterna. Deras rörelsefrihet, klädsel, umgänge, aktiviteter och val av livspartner är kraftigt begränsade. Men det drabbar även pojkar, då de uppfostras till att vara ”vakter” gentemot sina kvinnliga släktingar, och även de gifts bort av sina föräldrar.

Myndigheter och föreningar infiltreras

Studien pekar på att salafistiska individer i allt större utsträckning söker sig in i myndigheter och kommuners socialtjänst, för att kunna påverka inifrån. Salafisterna använder sig också alltmer av föreningar och organisationer för att få tillgång till offentliga medel och utöva påverkan.

”Myndigheter och kommuner bör således ha ett större fokus på effektivare säkerhetsskydd och eventuella bakgrundskontroller av anställda som har tillgångar till personuppgifter samt sekretessbelagd information. Detta då sådana uppgifter potentiellt skulle kunna utnyttjas i felaktiga syften”, rekommenderar studiens författare.

Det finns exempel på att ledande salafister anställts av bemanningsföretag, vaktbolag och myndigheter. Väl anställda har de bland annat lämnat ut sekretessbelagd information, utfärdat förfalskade intyg mot betalning eller utfört tjänster åt salafistiska miljöer, klaner eller kriminella nätverk, berättar en myndighetsanställd.

Avseende tilldelningen av offentliga medel till föreningar och organisationer ”krävs effektivare kontrollmekanismer, som exempelvis oannonserade platsbesök, noggrannare revision av både ekonomi och innehåll, samt utvärderingar av projekt”, anser de.

Även uthyrningen av kommunala lokaler till föreningar måste följas upp. Det förekommer fall där ”idrottsföreningar” i stället använt sig av dem för helt andra ändamål, som koranskolor.

Läs även: En miljard till bidragsfuskare förra året

Siktar på dagmammor i stället för religiösa friskolor

I och med den allt större granskningen av religiösa friskolor av Skolverket och andra myndigheter, har de salafistiska miljöerna flyttat verksamheten från grundskolor och förskolor till dagmammor, där insynen är begränsad. ”Problematisk dagbarnvårdsverksamhet har blivit ett stort bekymmer.” Kraven för att passa andras barn hemma är ”ytterst få, samt att det inte heller finns några möjligheter att genomföra lämplighetsprövningar för denna typ av verksamhet […] Då verksamheten ofta sker inom en hemmiljö blir det också svårare för utomstående att kontrollera verksamheten”, enligt studien.

Flera av de salafistiska dagmammorna pratar inte svenska med barnen och vissa har även kopplingar till våldsbejakande extremism. En dagmamma kan dra in 10 000 kronor per barn i månaden och passa upp till sex barn.

Läs även: Skolinspektionen stänger muslimsk friskola i Norrköping

Överlappning mellan salafister, klaner och kriminella miljöer

Samarbeten mellan salafistiska och kriminella miljöer kan uppstå kring gemensamma intressen.

”Överlag påtalas det att det inte råder vattentäta skott mellan olika former av aktörer – som exempelvis kriminella gäng, släktbaserade nätverk (klaner) och salafister – utan att dessa aktörer kan samverka när det ligger i deras intresse. Därtill kan olika individer även röra sig mellan de olika miljöerna.”

Läs även: Klanernas hot får kvinnor att fastna i islamiska äktenskap