För att acceptera en skilsmässa kräver en del muslimer ett religiöst godkännande. Men när mannen nekar hustrun skilsmässa pressas vissa till att lämna sina barn och betala för att kunna lämna sin man. Nu visar forskning att klankultur, snarare än religion, ligger bakom de svåraste fallen.
– Ett islamiskt äktenskap registreras inte, men det har stor kulturell och religiös betydelse, och kanske också personlig, säger Jesper Petersen, islamforskare vid Köpenhamns universitet som tidigare varit verksam i Sverige, som nu genomför ett större forskningsprojekt om islamiska skilsmässor.
De flesta islamiska skilsmässor genomförs utan några konflikter. Mannen och kvinnan kontaktar en imam och skriver sedan under ett dokument som fastslår att de inte längre är gifta.
Avsäger sig rättigheter
Det är när mannen vägrar skiljas som problem kan uppstå. Då kan kvinnor vända sig till flera imamer, och ibland till religiösa domstolar utomlands, i hopp om att få skilsmässan godkänd av en religiös auktoritet. Med tiden kan vissa bli så desperata att de ingår avtal där de avsäger sig grundläggande rättigheter.
Läs även: Klanernas hot får kvinnor att fastna i islamiska äktenskap
Ett sådant fall väckte stor uppmärksamhet i Danmark för ett år sedan, då Odense kommun valde att polisanmäla en imam för psykiskt våld sedan han utfärdat ett särskilt ofördelaktigt skilsmässokontrakt.
Enligt avtalet skulle kvinnan bli av med vårdnaden av sina barn om hon träffade en ny man, om hon flyttade längre bort än 13 mil från sin nuvarande bostad, eller om hon uppförde sig på ett sätt som kränkte hennes eller familjens heder. Dessutom skulle hon återbetala sin bröllopsgåva till mannen, samt 75 000 danska kronor (103 000 kronor).
I Danmark har islamiska äktenskap varit en het politisk fråga i flera år. En första utredning om fenomenet tillsattes av en socialdemokratisk regering 2011. Ytterligare en presenterades 2020, sedan den dåvarande integrationsministern inte hade kunnat svara på kritiska frågor från invandrarkvinnor på ett möte.
– Vi har gjort ganska många studier i Danmark men ingen av dem har varit kvantitativ, så vi kan inte säga något om omfattningen, säger Jesper Petersen.
Olika praxis
Praxis varierar mellan olika etniciteter. De som efterfrågar särskilda religiösa skilsmässor utgör sällan majoriteten i någon grupp, och bland bosniska och turkiska muslimer godtas i allmänhet den juridiska skilsmässan. För somaliska kvinnor räcker det ofta att säga “Jag skiljer mig” till sin man.
De svåra fallen är de där det förekommer våld eller hot om våld, och kan pågå i flera år. Imamer vill inte ha med de våldsamma männen att göra, och kvinnorna fastnar i äktenskap där de inte sällan själva är utsatta för våld.
– Vi har ett exempel när en av Danmarks ganska framstående imamer fick en pistol riktad mot pannan av en “stark” familj. Ett annat är en imam som fick sin bil uppbränd. En imam blev överfallen på gatan, och en annan fick ett avskuret fårhuvud lämnat på trappan.
I sitt nuvarande forskningsprojekt har Jesper Petersen granskat mer än 460 islamiska skilsmässodokument i Danmark.
Där framgår att danska myndigheter kan ha bidragit till framväxten av religiösa råd genom att socialarbetare, som inte vet vad de ska göra med de drabbade kvinnorna, sätter press på imamer att medla i skilsmässorna.
Religiösa råd skapar problem
– Om imamerna är framgångsrika – vilket de sällan är – så får de många fler fall. Det skapar press på att upprätta institutioner som religiösa råd.
I Storbritannien bildades 1982 landets första sharia-råd som hjälper muslimer med skilsmässor och andra religiösa frågor. I dag finns dussintals liknande råd. Verksamheterna ingår inte i det engelska rättssystemet men många muslimer följer ändå deras domar.
Verksamhetens försvarare menar att den ger muslimska kvinnor en möjlighet att få sin skilsmässa religiöst accepterad. Medan en muslimsk man inom vissa grupper bara behöver meddela kvinnan att han skiljer sig, måste kvinnan lägga fram bevis på att mannen har misskött sina åtaganden inom äktenskapet.
Läs även: Per Gudmundson: Efterlyses: ett vuxet samtal om islam
Nackdelarna med de engelska sharia-råden blev tydliga i en BBC-dokumentär 2013. Där berättar en kvinna som utsatts för extremt våld av sin före detta man hur ett råd bad henne att överlämna sina barn till mannen – trots att en domstol förbjudit honom att överhuvudtaget träffa dem.
Till BBC sade rådet att kvinnornas säkerhet var viktigast och att man alltid följde domstolsbeslut. Men när en kvinnlig reporter, utan att säga vem hon var, kontaktade rådet för att fråga om en fiktiv, våldsam relation fick hon höra att en polisanmälan var ett väldigt dåligt alternativ.
I vissa länder finns muslimska domstolar vars domar är allmänt accepterade. Frånvaron av sådana domstolar gör att kvinnor i Danmark och Sverige som vill ha en islamisk skilsmässa blir beroende av att få mannens godkännande. En imam kan medla, men är i slutändan bara en rådgivare.
Klaner svårast att lämna
De svåraste fallen har dock mindre att göra med religion och mer att göra med klanstrukturer. Det framgår av Jesper Petersens forskningsprojekt.
Inom klanerna är giftermål en kollektiv angelägenhet. Rädslan för att provocera en klan med stort våldskapital gör att imamer och informella sharia-råd avstår från att hjälpa klanmedlemmar. Men inom klanerna är det inte alltid kvinnan som är i underläge.
– Det beror på hur maktstrukturen ser ut. Om kvinnan tillhör klanen och det är mannen som är ingift så har mannen en väldigt svag position, säger Jesper Petersen.
– Klanstrukturerna är faktiskt en struktur där kön betyder mindre, och alla idéer om vad man får och kan inom ramarna för islamisk juridik har inte så stor betydelse för kvinnornas möjligheter till skilsmässa.
Klanproblematiken finns även hos vissa kristna grupper, och Jesper Petersen tycker sig se liknande mönster i kriminella gäng när äktenskap ska avslutas.
Förbud otillräckligt
Sedan mars är det straffbart för danska imamer att utfärda skilsmässoavtal där det är uppenbart att kvinnan missgynnas. Men genom att inte erbjuda kvinnorna någon annan lösning lämnar myndigheterna dem i sticket, menar han. När inte imamer får medla återstår bara för kvinnorna att själva försöka övertyga männen att gå med på en skilsmässa.
– Själva idén om ett förbud hade säkert ett gott syfte men man missförstod dynamiken.
Därför arbetar han nu med ett tvärvetenskapligt pilotprojekt på Köpenhamns universitet där religionsvetare och psykologer ska ta fram nya behandlingsmetoder för att hjälpa muslimska kvinnor som vill lämna ett äktenskap.
Läs även: Carolin Dahlman: Ingen kvinna ska tvingas vara fru
Målet är att använda samma behandlingsmetoder som erbjuds kvinnor som försöker lämna en våldsam, kontrollerande partner, men att justera behandlingen för de känslor som finns hos en religiös person.
– Det vi kallar för den kosmiska dimensionen tillkommer. Där finns fler känslor. Synden inför gud av att lämna sin man, till exempel. Det är en känsla som inte är relevant att behandla hos kvinnor ur majoritetsbefolkningen, säger Jesper Petersen.