Inflationsförväntningar har länge spelat en central roll för makroekonomisk teori och praktik. De påverkar beslut om konsumtion, sparande och investeringar på individuell såväl som på företags- och samhällsnivå. Önskan att förankra inflationsförväntningarna och på så sätt undvika onödig osäkerhet och fluktuation i ekonomin var den viktigaste orsaken till att Riksbankens inflationsmål infördes på 1990-talet.

Trots deras ekonomiska betydelse är kunskapen om hur inflationsförväntningar formas på individuell nivå begränsad. Tidigare studier har visat på samband mellan inflationsförväntningar och bland annat livserfarenheter. Nya rön publicerade i den vetenskapliga tidskriften Journal of Political Economy visar att privatpersoner också använder prisförändringar i dagligvaruhandeln för att uppskatta framtida inflation.

För att kunna studera sambandet mellan prisförändringar och inflationsförväntningar kombinerades inköps- och prisdata från närmare 60 000 deltagare i en amerikansk konsumtionsundersökning med frågor om inflation. På så sätt kunde forskarna i detalj följa deltagarnas inköp av dagligvaror under en längre tid, och vilka priser de betalade, liksom den inflation de tycker sig ha upplevt och förväntar sig i framtiden.

Läs även: Riksbanken förlänger period med nollränta

Resultaten visar att prisförändringar på konsumtionsvaror mellan det föregående året och året dessförinnan påverkar folks inflationsförväntningar. Men bara prisförändringar på varor som de själva köper. Prisförändringar på andra varor, till och med varor i samma butik som de själva tidigare konsumerat, påverkar inte förväntningarna.

Deltagarna använde sig också av mentala tumregler. Varornas betydelse för förväntningarna berodde framför allt på hur ofta de köptes, inte hur mycket pengar som spenderades. Likaså var prisuppgångar viktigare än prisnedgångar. För många konsumenter är med andra ord en prisuppgång på mjölk viktigare för deras inflationsförväntningar än en prisnedgång på oxfilé trots att de spenderar mer pengar på oxfilé.

Läs även: Finansiella problem: Tomt i Operakällarens skafferi

Även om det fanns klara statistiska samband mellan prisförändringar och inflationsförväntningar, så förklarade prisförändringarna bara några procent av variationen i inflationsförväntningar. Å andra sidan beräknas de inköp som studerades endast uppgå till en fjärdedel av deltagarnas totala konsumtion, så effekten kan inte anses vara oväsentlig. Dock finns det gott om utrymme även för andra faktorer att påverka inflationsförväntningar.

Resultaten ökar förståelsen för hur inflationsförväntningar formas och har viss betydelse för makroekonomisk teori och praktik. De visar nämligen att folk bland annat använder sig av egna erfarenheter och mentala tumregler när de uppskattar framtida inflation. Detta trots all den information om prisutveckling och penningmängd som numera finns fritt tillgänglig på internet.

Läs även: Studie: Sallat började odlas i Kaukasus för 6 000 år sedan

TEXT: Vetenskapsredaktionen