Antikroppsmedicin skyddar mot infektion och nässpray hjälper möss

En studie publicerad i Journal of American Medical Association har undersökt om labb-tillverkade antikroppar skyddar mot covid-infektion. Forskarna delade slumpmässigt in frisk personal och boende vid vårdboenden med covid-smitta i två grupper, den ena gruppen fick labb-tillverkade antikroppar och den andra gruppen fick en verkningslös saltlösning. Det visade sig att covid-infektioner var ovanligare hos gruppen som fick antikropparna än i kontrollgruppen som fick saltlösningen och att skillnaderna var statistiskt signifikanta. De som fick antikroppar drabbades även mer sällan av svåra infektioner.

Ett problem med denna typ av mediciner är att de baseras på så kallade IgG antikroppar som cirkulerar i blodet och vilka ofta är specifika. I det är fallet härstammade antikropparna från några av de första patienterna som insjuknade i covid i USA under förra året. Därför är det inte säkert att de fungerar lika bra mot de mutationer som uppstått på senare tid och som numera dominerar smittspridningen. Ett ytterligare problem är att dessa mediciner ofta måste ges intravenöst och att antikropparna sällan når andningsvägarna i någon betydande utsträckning.

En annan studie publicerad i Nature försöker råda bot på dessa problem genom att introducera egenskaper från mer specifika IgG antikroppar i en så kallad IgM antikropp (den första typen av antikroppar som produceras vid infektion). Än så länge har forskarnas nya antikropp inte prövats på människor. Dock var den effektiv vad gäller att neutralisera flera olika covid-varianter och kunde administreras genom näsan (IgM antikroppar förekommer även i slemhinnorna) i försök med möss.

Mängden virus i urvalsstudier kan användas för att förutspå smittspridningens utveckling

I Sverige liksom i andra länder har myndigheterna vid flera tillfällen slumpmässigt valt ut deltagare som ombetts att göra covid-test. På så sätt har det varit möjligt att försöka uppskatta andelen sjuka i befolkningen vid undersökningstillfället. En artikel publicerad i Science visar hur man med hjälp av statistiska modeller även kan förutspå smittspridningens utveckling under tiden som följer på en sådan undersökning genom att studera mängden virus i de insamlade proverna. Även om modellen som forskarna använder är komplicerad, så är den underliggande tanken enkel. I genomsnitt avger covid-sjuka mer virus i början av ett infektionsförlopp, så därför är en hög genomsnittlig mängd virus i prover från ett slumpmässigt urval av befolkningen ett tecken på en ökande smittspridning. Likaså är en låg genomsnittlig mängd virus ett tecken på en avtagande smittspridning.

Veckans covid-snackis: en labbläcka?

På senare tid har debatten om covids ursprung liksom kraven på mer transparens från Kinas sida ökat, men debatten har mest skett i dagstidningar och på internet. Många välrenommerade forskare liksom populärvetenskapliga och forskningsinriktade tidskrifter tycks ha antagit en skeptisk men avvaktande inställning. Däremot finns det en antydan till ett skifte i tonläget. När en grupp forskare för några veckor sedan i ett brev till Science krävde en oberoende och transparent utredning av virusets ursprung så publicerade både Nature och Scientific American en nyhetsartikel om den oroväckande och söndrande debatten om en labbläcka. Efter förra veckans debatt, så ligger betoningen i såväl Nature som Scientific American (från 02:50 och framåt) mer på fakta och behovet av mer kunskap.

Läs även: Veckans studier om covid: Låga testosteronnivåer hos män ger värre covid

Läs även: Vänstern kallar allt de ogillar för konspirationsteorier

TEXT: Vetenskapsredaktionen