Svenskarna har en positiv syn på solenergi enligt en undersökning från WSP. Samtidigt är inställningen till kraftvärme betydligt mer negativ.
Vindkraftverk har ett hyggligt stöd bland den tillfrågade befolkningen trots att verken kritiserats för att föra oväsen och störa den visuella miljön.
Under de kommande 25 åren kommer Sveriges elanvändning att fördubblas enligt flera prognoser. Elektrifiering kommer att vara en nyckelfaktor för att nå klimatmålen och klara av omställningen – därför krävs det mycket ny elproduktion för att uppfylla de kommande behoven.
Enligt en undersökning från WSP, konsultföretag inom teknik med fokus på bland annat miljö och energi, ska 77 procent av svenskarna vara oroliga över den framtida elförsörjningen. Endast 31 procent av de 2 500 tillfrågade personerna tror att politiker och ansvariga beslutsfattare kommer att fatta rätt beslut när det gäller elförsörjningen.
Enligt undersökningen har svenskarna mest positiv syn på solenergi där 78 procent ställer sig positiva. Orsaken kan vara att solenergi uppfattas som enkel och skapar självständighet.
– Jag tror att den hänger samman med att energifrågan blivit allt hetare och de höga elpriserna under vintern. Man kan ju faktiskt ha den på taket och producera sin egen el. Det är i grunden något positivt – att fler engagerar sig i sin energianvändning, säger Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen till Tidningen Eneri.
Svenskarna har sämst inställning till kraftvärme där 42 procent ställer sig positiva till energiutvinningen.
Vindkraftverk med relativt gott stöd
Enligt undersökningen har 62 procent av svenskarna en positiv syn på vindkraft, varav 25 procent var neutrala och tolv procent med negativ inställning.
Förra året stod 4 754 vindkraftverk för 16 procent av Sveriges totala elproduktion. Samtidigt vill Märta Stenevi, språkrör för Miljöpartiet, fyrdubbla vindkraften. Stenevi vill att staten ska lägga över 100 miljarder kronor på vindkraft vilket i sin tur ska leda till att kommuner tävlar om att bygga mer.
Samtidigt kan hon i en intervju med Aftonbladet inte ta ställning till om hon själv skulle kunna tänka sig att bo i närheten av en vindsnurra.
– Jag tycker att vindkraft ska ligga där det inte stör människor och natur, jag vill precis som alla andra ha en god boendemiljö. Jag vill varken bli störd av buller från motorvägar eller från vindkraft.
Vindkraft har länge varit omdebatterad. Kritiker menar att snurrorna stör den visuella miljön, något som sänker bostadspriserna, samt att verken för oväsen. I en artikel i Läkartidningen har boende i närheten av vindkrafverk oftare sömnstörningar och depression.
Läs även: Linde om de säkerhetspolitiska överläggningarna: ”Vi är överens”
fakta
WSP:s undersökning
- Mest positiva är svenskarna till solenergi 78 procent, därefter kommer vattenkraft 74 procent, och vindkraft 62 procent. Minst positiva är svenskarna till kraftvärme 42 procent och kärnkraft 47 procent.
- 69 procent av de svarande uppger att de inte litar på att ansvariga politiker och beslutsfattare tar rätt beslut när det gäller framtida elförsörjning.
- 31 procent har redan investerat i eller funderar på att investera i egen elproduktion och/eller lagring.
- 47 procent har vidtagit åtgärder för ett längre elavbrott.
- 16 procent anser att Sverige bör avveckla kärnkraften omedelbart, 46 procent anser att Sverige ska fortsätta använda de anläggningar som finns under dess livslängd och 38 procent anser att Sverige bör öka förutsättningarna i befintliga anläggningar och bygga fler. 42 procent är positiva till små kärnkraftverk så kallade SMR, men endast 20 procent kan tänka sig att bo i närheten av ett litet kärnkraftverk jämfört med dagens kärnkraftverk där 30 procent kan tänka sig att bo i närheten.
- Den åtgärd som skulle göra svenskarna mer positiva till att bo nära kraftproduktion är lägre elpris, det som svenskarna är mest negativt med kraftproduktion är påverkan på natur och miljö.
Enkäten skickades via det globala undersökningsföretaget CINT till ett representativt urval av invånare i Sverige i åldern 18 - 70 år. Datainsamlingen gjordes i januari 2022 samt i mars 2022. Frågebatteriet bestod i huvudsak av frågor kring svenska samhällstillgångar så som energi, vatten och infrastruktur, dessutom ställdes ett antal frågor kopplat till samhällsutveckling, arbetsmarknad och hälsa. Enkäten besvarades av totalt 2500 personer.
Källa: WSP
