Forskaren Peter Bäckström på FOI har på uppdrag av Försvarsmakten granskat mönstringsunderlag från omkring 500 000 svenska 18-åringar födda mellan 2000 och 2004. Resultaten avslöjar en tydlig klyfta.

Enligt rapporten är 55 procent av ungdomar med svensk bakgrund positivt inställda till att göra grundutbildning med värnplikt. Bland utlandsfödda ungdomar är siffran nästan identisk – 54 procent. Men för svenskfödda med utlandsfödda föräldrar rasar andelen till endast 33 procent.

Föräldrars ekonomi spelar liten roll

En del av förklaringen skulle kunna vara socioekonomisk bakgrund, men det avfärdar Bäckström.

– Ungdomar vars föräldrar har högre utbildning och höga inkomster är något mer positivt inställda till att göra värnplikt än de med låga inkomster och låg utbildning. Fast skillnaderna är små, säger han i ett pressmeddelande.

Skillnaden mellan andra generationens invandrare och övriga grupper kan alltså inte förklaras av föräldrarnas ekonomiska situation.

Gissar på bristande förtroende

Vad som ligger bakom klyftan är oklart, men Bäckström har en teori.

– Vad det beror på vet jag inte, men en gissning är att det har något att göra med skillnader i förtroende och upplevd tillhörighet, säger han.

Han betonar samtidigt att tveksamhet inför lumpen inte är samma sak som låg försvarsvilja.

– En person kan mycket väl ha hög försvarsvilja, men samtidigt vara tveksam till att göra militär grundutbildning i Försvarsmakten.

Kräver riktade insatser

Bäckström menar att Försvarsmakten, Plikt- och prövningsverket och skolan bör överväga riktade kommunikationsinsatser för att nå unga med utländsk bakgrund. Nya möjligheter finns sedan höstterminen i år.

– I den nya läroplanen för samhällskunskap blir nu totalförsvarskunskap ett obligatoriskt inslag, säger han.

Han efterlyser också mer forskning – dels om varför andra generationen är mer tveksam, dels om vilka som faktiskt påbörjar en värnpliktsutbildning. Att vilja göra lumpen är nämligen inte samma sak som att få göra det.