En ny rapport visar att Sveriges sätt att bygga bostäder under 1900-talet har påverkat arbetsmarknaden, segregationen och prisnivån på bostäder. Slutsatsen som rapportförfattaren Jan Jörnmark drar är att det byggts för mycket där det finns för få jobbmöjligheter – bostadssituationen har dessutom förvärrats de senaste deccenierna på grund av flyktingmottagandet, då migranterna koncentrerats till resurssvaga kommuner.
Jan Jörnmark är docent i ekonomisk historia och är författare till studien ”Rätt (?) bostäder på fel platser” som släpps i samband med ett seminarium idag, den 31 augusti.
Jan Jörnmark har tittat på hur bostadspolitiken har fungerat från 1942 till 1993 och vad den har haft för effekter på arbetsmarknad, segregation och prisnivå.
Rapporten visar att priserna på bostäder i de resursstarkaste delarna av landet har ökat mycket. Många är därför oroliga att det kan uppstå en ”prisbubbla”, eller en så kallad ”bostadsbubbla”.
Detta har lett till att många har börjat förespråka att vi borde gå tillbaka till att reglera och subventionera bostadsbyggandet som vi gjorde mellan 1942 och 1993.
Men författaren Jan Jörnmark tycker inte att det är en klok idé och menar att det skulle vara dåligt för landets ekonomi och tillväxt.
Rapporten tydliggör att det har funnits många regler och lagar som har gjort det svårt att bygga bostäder där det finns jobb. Istället har det byggts bostäder i glesbygdskommuner där det inte finns lika många jobbtillfällen.
Det här har påverkat hur vi bor än idag, menar Jörnmark, med många tomma bostäder som följd, med omfattande renoveringsbehov
Förvärrats av invandringspolitiken
Enligt rapporten har bostadssituationen förvärrats ytterligare av att Sverige tagit emot hundratusentals migranter som koncentrerats till orter där det redan tidigare var ont om jobb.
En annan konsekvens av det felaktiga byggandet, menar rapportförfattaren, är att städerna spridit ut sig på ett okoordinerat sätt, vilket medfört att Sverige har behövt bygga mycket ny infrastruktur och att många pendlar långa sträckor till jobbet.
Efter kapitalmarknadens avreglering i Sverige på 1980–90-talet började det byggas många hyresrätter i områden där befolkningen redan minskade.
Samtidigt gjorde stöden från staten att det inte var lika lönsamt att bygga i de större städerna. Det ledde till att det stod många tomma bostäder i glesbygden och att staten, som stått för lånegarantierna, förlorade minst 100 miljarder kronor.
– Från den misslyckade bostadspolitiken följer alltså även spår till dagsaktuella debatter om såväl stad-och-land-konflikt som inkomstskillnader, säger Jörnmark till TT.
Läs även: Nyköping kan bli först i Europa med småskalig kärnkraft
