Transportstyrelsen har analyserat vad konsekvenserna för den svenska luftfarten skulle bli om avgifterna kraftigt höjdes. Myndigheten framhäver framför allt fem punkter.

Högre biljettpris för passagerare och flyggods, påverkan på tillgängligheten, minskat intresse från utländska flygbolag, negativa klimateffekter samt en allmän påverkan på flygbranschen och konkurrensen.

– Vi har fokuserat på de avgiftssystem som vi själva administrerar, men dessa avgifter utgör förstås bara en delmängd av samtliga styrmedel och avgifter som påverkar luftfarten. Oavsett hur underskotten ska hanteras är det högst sannolikt att avgifterna kommer att bli högre, den stora frågan är bara hur mycket högre och då hur omfattande konsekvenserna blir, säger Elin Roos, sektionschef på Transportstyrelsen i ett pressmeddelande.

Hon fortsätter:

– Om till exempel avgiften för säkerhetskontroll höjs så är det också troligt att biljettpriserna stiger. Även tillgängligheten inom landet kan komma att påverkas om den upphandlade flygtrafiken blir dyrare, säger Elin Roos.

Läs även: Ekonomi: Fortsatt miljardförlust för Ryanair

Turistnäring, klimat och pandemi

Ett minskat intresse från utländska bolag skulle innebära ett slag både mot Sveriges turistnäring och mot klimatet som helhet.

”Ytterligare en aspekt är om överflygande trafik flyger en längre sträcka för att undvika svenskt luftrum med högre avgifter. Det leder till negativa klimateffekter”, skriver Transportstyrelsen i pressmeddelandet.

Myndigheten poängterar i rapporten att pandemin slagit hårt mot flygmarknaden i det svenska luftrummet, både gällande passagerarflyg och godstransport. Detta har i sin tur skapat ett underskott i Transportstyrelsens avgiftssystem. 2020 bokförde myndigheten ett underskott på totalt 2,3 miljarder kronor i olika instanser.

Läs även: Ekobrottsmyndigheten i ekonomisk kris - var åttonde anställd riskerar uppsägning

Läs även: Flera fall av coronafusk mot svenska myndigheter