Två grannländer, två vägval för spelpolitiken. Sverige öppnade licensmarknaden 2019, Norge har behållit monopolet

Norge var mer framgångsrika i att skydda sitt monopol och deras modell, som i grova drag liknar den Sverige hade fram till 2019. Men trots att man behållit sitt spelmonopol så är man ständigt utmanade av internationella aktörer. Ett uppmärksammat rättsfall i Norge har nu gett extra bränsle till debatten om vilket land som har gjort rätt vägval. Vilket land har lyckats bäst när det gäller kanalisering, skatteintäkter och spelarskydd?

Vad gäller för den norska förlikningen och varför har det blivit en politisk fråga?

I september 2026 var Norsk Tipping-förlikningen klar, denna grupptalan är ett uppmärksammat fall där Norsk Tipping ingick en förlikning på 5 miljoner NOK efter att det uppdagats att flera odds i lottodragningar varit felaktigt angivna.

Mer specifikt handlade det om tilläggsdragningar Supertrekningen i Lotto och tilläggsdragningen i Eurojackpot. Här hade spelare i andelslag, alltså gruppspel, större vinstchans än de skulle ha medan individuella spelare med en enskild kupong hade mindre chans än vad de redovisade oddsen skulle vara.

Av förlikningsbeloppet på 5 miljoner går 4 miljoner till kompensationsdragningar i de berörda lotterierna, medan 1 miljon disponeras av grupprepresentanten. Men ett problem är att spelare som inte är med i denna grupptalan eller själva anmält klagomål till Norsk Tipping i dagsläget går utan ersättning då klagofristen har löpt ut. Det finns dock fortfarande möjlighet för berörda spelare att lyfta ett eget klagomål om man så önskar.

Det är viktigt att förstå att det bara var spelare med individuella kuponger på just tilläggsdragningarna som drabbades av felet. Spelare på ordinarie dragning har fått korrekta vinstchanser.

Men även om felets omfattning är begränsad så är det ändå ett stort politiskt problem när det gäller att försvara spelmonopolet. Ett av de största argumenten för ett statligt spelmonopol är just att det ska leda till rättvisare spel och bättre spelarskydd. Då blir det snabbt ett problem när Norsk Tippings egen produkt visar sig innehålla just denna typ av fel.

Sveriges facit efter sju år efter spelreformen

Sverige har haft som ett uttalat mål att minst 90% av spelandet ska ske på aktörer med svensk licens. Denna siffra kallas för kanaliseringsgrad och har varit ett ständigt problem för den nya svenska modellen. Under 2025 uppmättes kanaliseringsgraden till 84% vilket är en minskning med 1 procentenhet från 2024 och 2 procentenheter från 2023. Siffran är ett snitt baserat på flera olika mätningsmetoder men sanningen den visar är obekväm i att Sverige aldrig har nått upp till sitt satta mål och siffran rör sig åt fel håll.

Den totala omsättningen på den svenska spelmarknaden rör sig dock fortfarande svagt uppåt. 2025 var omsättningen 28.2 miljarder vilket är en ökning på 0.4 miljarder från föregående år. Den svenska statens inkomster från spelmarknaden har dock ökat på grund av att spelskatten höjdes från 18% till 22% under 2024.

Norges facit under eneretten

I Norge ökade spelmonopolets överskott till cirka 8 miljarder NOK 2025, detta på intäkter från 2024. Det var ett nytt rekord och en ökning med hela 951 miljoner från föregående år. Denna intäkt är dessutom i den norska modellen öronmärkt för att gå till samhällsnyttiga ändamål, med de största posterna 64% till sport, 18% till kultur, 18% till humanitära organisationer. Det gör att samhället och föreningslivet i Norge har en stake i att spelmonopolet ska bevaras. Det skiljer sig från Sverige där statens intäkter från spelskatten inte fördelas på något speciellt sätt.

När det gäller kanaliseringsgraden så ser det mörkare ut. Äldre siffror från 2023 visar att ungefär en tredjedel av alla satsade pengar inom konkurrensutsatta spel i Norge satsas på aktörer utanför monopolet. Sedan 2025 har Norge infört så kallad DNS-blockering vilket är ett sätt att spärra norska spelare från att besöka vissa populära utländska spelsidor online vilket förväntas kunna förbättra kanaliseringsgraden något.

Hur ser framtiden ut för monopolmodellen?

Norges modell med spelmonopol blir allt mer ensam. I Norden har till exempel Finland tagit beslutet att avveckla sitt monopol och under 2027 införa ett licenssystem som påminner om Sveriges modell.

Sveriges vägval har lett till bättre kanalisering än Norge och en stor skatteintäkt på en hårt reglerad industri. Samtidigt finns det en omsättning om ca 16% olicensierat spel som man har svårt att komma åt.

I Norge har man en stor skyddad, statligt kontrollerad spelmarknad som genererar pengar som går direkt tillbaka till samhället. Men i gengäld har man tuff konkurrens från utländska aktörer som de statliga spelen inte kan konkurrera mot utan istället måste försöka blockera.

Slutsatsen är alltså att ingen av de två modellerna är perfekta och ett monopol kan bara lyckas om det sköts på rätt sätt och en licensmarknad kan bara lyckas om den skyddas. Inget av länderna har lyckats fullt ut med sin modell, men trenden är ändå att licenssystem blir allt vanligare och spelmonopol blir svårare att försvara för varje år som går.