• Mellan 2015 och 2019 mer än fördubblades antalet anmälda ungdomsrån till nästan 2 500 per år. Särskilt tydlig har ökningen varit i storstäder och storstadsnära kommuner.
• I en av fem förundersökningar avstår den drabbade antingen från att medverka i förundersökningen eller drar sig ur senare.
• Justerat för befokningsmängd är Solna den kommun som har haft flest ungdomsrån per 100 000 invånare under 18 år. Områdena med absolut flest misstänkta i förhållande till befolkning finns i Göteborg (Hjällbo/Eriksbo), Malmö (Sorgenfri) och Södertälje (Fornhöjden).
• De vanligaste bytena är mobiltelefoner, kläder, kontanter och hörlurar. Samtidigt som det har blivit svårare att använda stulna telefoner har trådlösa hörlurar och märkeskläder blivit vanligare byten.
• Hot – oftast i form av våld- eller dödshot – förekommer i två tredjedelar av förundersökningarna. När misstänkta för ett rån är pojkar förekommer våld i tre av fem förundersökningar, och i en tredjedel av fallen förekommer vapen. Att gärningsmännen maskerar sig har blivit vanligare.
• När de misstänkta är pojkar förekommer maktutövning och förnedringsinslag i drygt en tredjedel av fallen. Det kan handla om att den rånade hotas med olika konsekvenser om brottet anmäls, att de tvingas ta av sig kläderna, eller tvingas pussa någons skor. När de misstänkta är flickor stiger siffran till två tredjedelar av fallen.
• Hälften av de brottsutsatta upplever rädsla och oro efter rånet. Intervjuade föräldrar beskriver att deras barn vill vara hemma tidigt på kvällarna, att de är rädda för att stöta på någon av gärningspersonerna och att de till och med vill flytta.
• Bland de misstänkta är 93 procent pojkar, men andelen flickor har fördubblats mellan 2015 och 2019.
• Två tredjedelar av de misstänkta har utländsk bakgrund. Om man i likhet med andra EU-länder räknar in personer med en utlandsfödd förälder stiger siffran till 78 procent.
• Bland målsägare har 77 procent svensk bakgrund. Om man räknar bort de med en utlandsfödd förälder blir siffran 62 procent.
• I genomsnitt bor de misstänkta i områden där andelen med utländsk bakgrund är högre än där målsägarna bor (46 procent jämfört med 29 procent). Även andelen som bor i hyresrätt och har låg ekonomisk standard är högre där de misstänkta bor.
• De flesta rånen sker utanför skoltid, utomhus och på en offentlig plats. Den vanligaste platsen är utomhus i centrum eller annan offentlig miljö (56 procent), i kollektivtrafiken eller vid hållplatser (19 procent), i skolan (nio procent) samt till och från skolan (nio procent).

Läs även: Över fyra barn och unga per dag har rånats under 2021

Läs även: Brå: Flera mot en utomhus – så går ungdomsrånen till