Alexander är ett fingerat namn.

Bulletin träffar tjänstemannen Alexander en eftermiddag på ett kafé i en mellansvensk stad. Han har i över 20 år jobbat med ansökningar om uppehållstillstånd. Han beskriver en myndighet som i grunden under lång tid har varit dysfunktionell.

– Det är möjligt som handläggare att bara producera beviljanden, säger Alexander och fortsätter:

– Det finns inget tjänstemannaansvar. När man går till en chef och säger att det här beslutet är det problem med, eller det finns frågetecken, då är [chefen] inte intresserad. Då uppfattas man som jobbig helt enkelt, säger Alexander.

De senaste åren har mycket uppmärksamhet hamnat på att antalet beviljade uppehållstillstånd för asylsökande migranter har gått ner.

• 2019 – under regeringen Löfven – var siffran 17 502 asylmigranter. Stefan Löfvens regering påstod att Sverige lagt sig på EU:s ”miniminivå”.

• 2023 – med Tidöpartierna vid makten och som även de utlovat ”miniminivå” – sjönk antalet beviljade asyluppehållstillstånd. Med ukrainska flyktingar som kommit via EU:s direktiv 16 810. Med ukrainarna borträknade fick 5 810 migranter asyl – fortfarande betydligt mer än de nordiska grannländerna.

Det totala antalet beviljade uppehållstillstånd har inte alls minskat i någon större omfattning.

• 2019 beviljades totalt 118 000 uppehållstillstånd.

• 2023 beviljades 102 000 tillstånd.

I statistiken gömmer sig en fortsatt hög arbetskrafts- anhörig- och studerandeinvandring.

2019 fick exempelvis 31 000 migranter uppehållstillstånd via anknytning (anhöriginvandring). 2023 var det 25 000 migranter. Någon större åtstramning när det gäller arbetskraftsinvandring har det inte heller varit – från 43 000 (2019) till 36 000 (2023).

En krävs för beviljande – två för avslag

En förklaring till Migrationsverkets oförmåga att stoppa inflödet av migranter kan finnas i hur man jobbar.

Alexander berättar för Bulletin om hur ett beviljande av ett arbetskraftsvisum bara kräver beslut från en handläggare. Att ge ett avslag kräver däremot två tjänstemän.

– Det ska vara tvåmannabeslut för negativa beslut och enmannabeslut för positiva, säger Alexander.

– Det innebär att de här positiva besluten aldrig granskas. Då är det klart att handläggarna gärna vill göra det enkelt för sig. Det är helt enkelt jobbigare att ge ett avslag, säger Alexander.

För asylärenden krävs det två tjänstemän för både bifall och avslag.

Han betonar att det finns många tjänstemän som följer reglerna och har en hög yrkesstolthet. Samtidigt:

– Vi hade en generaldirektör (Dan Eliasson) som sa att han aldrig skulle gråta för ett felaktigt beviljande. Den kulturen har absolut funnits.

Hur har det tagit sig uttryck?

– Det har helt enkelt gynnat karriären att bevilja. [På enheten i en mellanstor svensk stad] gav en chef uppdrag till handläggarna att bevilja alla ansökningar. Det här var runt migrationskrisen 2015-2016. Du hade unga handläggare som bara satt och beviljade alla slags ansökningar.

– Eftersom det var så bra siffror gjorde hon karriär. Hon blev sektionschef, säger Alexander och pausar.

– Det handlar om tusentals felaktiga beslut, säger han.

Enligt Alexander innebär det mer jobb att ge ett avslag.

Migrationsverket har i mer än tio års tid förföljts av uppgifter om en ”pinnjakt”, att fler beviljade tillstånd ger större ökning i lönekuverten.

Något som ivrigt förnekats från Migrationsverket på officiell nivå. Förre generaldirektör Mikael Ribbenvik sa 2021 att det var ”helt falskt” att det existerade.

Redan 2012 kom uppgifter om att mängden beslut var lönegrundande. Då var Mikael Ribbenvik rättschef.

– Men så är det väl överallt? Vi har lönekriterier, varav produktion är ett. Är det pinnjakt, sade han till Aftonbladet.

Men Alexander är av annan uppfattning.

– Viktigast har varit antal beslut. Inte kvalitet. Det har blivit mer koll på kvalitet senaste tiden, säger Alexander.

– Under en period producerade jag mängder av beslut. Då var jag ”jätteduktig”.

Det har förnekats från ledningen att det finns en pinnjakt.

– Jo, fast det finns kvar. Och det är frustrerande då det intressanta är om beslutet blir rätt eller inte. Vi ska vare sig bevilja eller neka felaktigt. Har man rätt till uppehållstillstånd så ska vi bevilja, självklart. Och omvänt.

Hur omfattande har det varit med felaktiga beviljanden?

– Under alla år jag jobbat skulle jag bedöma att ungefär hälften av alla beviljanden är felaktiga.

När möjligheterna för asyl skärpts till har migranter hittat nya vägar att få uppehållstillstånd. Ett exempel som Alexander nämner är hur anhöriginvandringen manipuleras.

Han berättar om en kvinna som kom till Sverige som änka från Irak och hade med sig ett falskt dödsintyg.

– Sedan kommer hon och säger att hon träffat en man i Irak. Och han ska anhöriginvandra.

– Hennes ”nye” make hade samma namn och födelsedag som den avlidne, säger Alexander.

Ett annat exempel är tre systrar som kom till Sverige som änkor och med barn.

– När de fick PUT skilde de sig och gifte om sig med sina riktiga män, säger Alexander. Upplägget var att kvinnorna skulle kunna få efterlevandestöd som änkor.

Alexander bekräftar att migranter som får asyl eller annat uppehållstillstånd fungerar som ankare för resten av familjerna att ta sig till Sverige som anhöriginvandrare. Han ger exempel på hur en enda migrant kunde resultera i ett trettiotal uppehållstillstånd via anhöriginvandring.

Antalet svenska medborgarskap som delats ut minskade under 2023 men var fortfarande över 68 000. Länderna som toppade var Syrien, Eritrea, Afghanistan och Somalia.

Ett moratorium på medborgarskap skulle ge tjänstemännen på Migrationsverket möjlighet att handlägga ansökningar och ”beta av” ärenden som ligger på hög enligt Alexander.

Migranterna som kommer till Sverige och söker uppehållstillstånd är oftast mycket väl insatta i vilka regler och förmåner som finns i Sverige upplever Alexander.

– De kan det bättre än vi kan. Det finns mängder med sidor i deras hemländer där det beskrivs. De har koll på bidrag, rättigheter och allting, säger han.

I vilken utsträckning upplever du att de som söker asyl har fått coachning?

– Det är copypaste på många asylhistorier och det gäller även inom anhöriginvandring, säger Alexander.

Migrationsverkets kontrollsystem är ett område med utrymme för förbättring konstaterar han. En DNA-kontroll av att de som anhöriginvandrar verkligen är släkt görs bara på somalier.

– Till och med afghaner gäller deras födelseattester och pass.

Vad är lösningen, hur blir det bättre kontroll av de som söker uppehållstillstånd?

– Att man inför tjänstemannaansvar och att det ska vara tvåmannabeslut på allt. Även vid beviljande. Sedan behöver man följa upp positiva beslut i efterhand. Det behöver göras en kontroll.

Bulletin har sökt Migrationsverket för en kommentar.