Bulletin har i en rad artiklar granskat Migrationsverket, där källor har trätt fram och berättat om bristande säkerhetskontroller, pinnjakt på avslutade ärenden och olovliga slagningar på personer i asylprocessen. Nu har myndighetens generaldirektör Mikael Ribbenvik valt att träda fram och svara på Bulletins frågor.
Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik är en så kallad långvägare inom myndigheten. Han har arbetat på Migrationsverket sedan 1999. Då som handläggare. Sedan dess har han innehaft flera tjänster inom myndigheten, bland annat som rättschef och operativ chef.
I september 2016 utsågs han till tillförordnad generaldirektör för Migrationsverket och den 19 maj 2017 tillträdde han som ordinarie generaldirektör. Ribbenvik har innehaft tjänsten sedan dess. Åren strax före tillträdet var asylinvandringen till Sverige historiskt hög och antalet anställda nästan fördubblades under Ribbenviks första tid som högsta chef.
– Läget var extraordinärt under de åren. Under 2015, då jag var operativ chef på myndigheten, kom cirka 160 000 människor och cirka 80 000 människor hade kommit åren innan. Vi behövde höja vår förmåga något alldeles enormt för att klara detta de följande åren, säger Mikael Ribbenvik.
Den praxis som gällde under den stora invandringsvågen var att alla som kom från Syrien fick permanent uppehållstillstånd i Sverige. Mikael Ribbenvik menar att han blev nödgad att frångå den tidigare principen om att de äldsta ärendena skulle behandlas först. Nu behövdes ett snabbspår för att överhuvudtaget hinna hantera ärendena.
– Det första jag gjorde vara att införa en hård prioritering. De människor som kom från Syrien och kunde visa upp godkända id-handlingar var vad vi betraktade som enkla ärenden. Dessa kunde vi klara av på löpande band, säger han.
”Vi avgjorde 120 000 ärenden”
Han jämför det med att dela in en motorväg i snabba och långsamma filer.
– Tänk dig en motorväg med allt från Ferraris till mopeder. För att få till ett bra flöde skapar du en fil för de snabba och en fil för de lite mer långsamma. På så sätt ville jag göra processerna smidigare. Vi avgjorde uppemot 120 000 ärenden under 2016–2017.
Det är mot bakgrund av denna ansträngda situation som Mikael Ribbenvik vill att man ska förstå den kritik som myndigheten har fått ta emot inom en rad områden. Bulletin har i en artikelserie bland annat tagit upp frågan om hur personalen hetsades till att avgöra så många ärenden som möjligt på så kort tid som möjligt.
Källor på Migrationsverket har berättat att det resulterade i en pinnjakt på avslutade ärenden, något som ska ha fått till följd att utredningar om de asylsökande inte blev fullständiga.
– Det var en pinnjakt i så måtto att vi snabbt behövde klara av så många ärenden som möjligt. Men läget var extraordinärt. Min strategi var att suboptimera verksamheten i det läget och det står jag för. Vi behövde ha så många ärenden avklarade som möjligt. Och sedan kom, som väntat, den strategin tillbaka och bet oss i baken. Kvar fanns de svårare ärendena och väntetiderna var uppe och vände på 17 månader för vissa, säger Mikael Ribbenvik.
Men han vänder sig kraftfullt mot att det skulle ha lett till personalen hetsades att bevilja ärenden som inte var tillräckligt utredda och som i normala fall skulle innebära ett avslag.
– Det är helt falskt. Det är bara att läsa kriterierna. Det finns inget lönekriterium som säger, ”du ska ha kvantitet men inte kvalitet”.
I lönekriterierna står det att kvantitet är ett viktigt kriterium. Hur ska det tolkas annat än att man premieras för ett högt antal avslutade ärenden?
– Det finns visserligen kvantitetskrav. Men i kriterierna står också kvalitet. Det är helt vansinnigt att tro att det skulle premieras att ge ett bifall i stället för avslag.
Finns det inte risk att tjänstemän går genvägar då ett avslag innebär mångfalt mer arbete eftersom de till 99 procent överklagas?
– Det kan säkerligen finnas medarbetare som söker sig till de enklare ärendena för att kunna briljera med kvantitet. Det är en form av pinnjakt, men då är det individen själv som står för den. Då är vi nere på enhetsnivå och inte generaldirektörsnivå. Men det är viktigt att förstå att ledningen inte på något vis understöder ett sådant beteende. Och det handlar absolut inte om att ge bifall när det borde ha varit avslag.
En av dina företrädare, Dan Eliasson, som var generaldirektör fram till 2011, ska ha sagt att ”jag kommer aldrig att bli upprörd över ett felaktigt beviljat uppehållstillstånd”. Kan detta ha satt spår i verksamhetens arbetssätt?
– Det du talar om nu ligger i så fall mer än tio år tillbaka i tiden. Det får du ta med Dan Eliasson i så fall.
Myndigheten växte från cirka 5 000 personer till närmare 9 000 personer. Ni fick snabbanställa människor som snabbt skulle få mandat att fatta beslut om uppehållstillstånd. På vilket sätt anser du att det påverkade utredningsarbetet?
– Vi hade absolut problem med att vi växte så snabbt. Det kom in mycket ny personal och vi försökte använda resurserna efter bästa förmåga och förnuft. Jag bad också rättschefen att följa kvaliteten noggrant under den här perioden eftersom den farhågan fanns. Men de som var hyfsat nyanställda och blev beslutsfattare fick också ta hand om de allra enklaste ärendena.
Ni har tidigare fått kritik i en granskning i Sveriges Radios program Kaliber som visar att vissa utredningar blev bristfälligt gjorda.
– Vi hade problem, ska medges, med att flyktingskälen inte alltid gicks igenom ordentligt, framför allt vad gäller dem som kom från Syrien. De flesta gick igenom i kategorin ”skyddsbehövande i övrigt”. Men vi gjorde också en intern kvalitetsgranskning som visade på våra brister.
– Denna granskning plockade sedan Sveriges Radios program Kaliber upp och låtsades som om det var ett eget gräv. Men det var det ju inte – det var ju vår egen interna granskning, som också var en offentlig handling. Knappast Pullizerpris-nivå på det journalistiska arbetet, säger Mikael Ribbenvik.
Mängder av olovliga slagningar
Bulletin har i tidigare artiklar avslöjat att antalet olovliga slagningar i datasystemet på personer i asylprocessen är mycket stort och att nya fall upptäcks varje månad. Då slagningarna i huvudsak görs av personer med namn från utomeuropeiska länder har det internt väckts farhågor om flyktingspionage eller att det kan finnas risk att anställda på Migrationsverket pressas att inhämta information om människor i asylprocessen av olika anledningar.
– Det är ett problem vi ser mycket allvarligt på. Vi kommunicerar mycket noggrant med våra medarbetare om att det är strängt förbjudet att söka i akter som du inte arbetar med. Men det är också ett problem som förekommer på fler myndigheter, som till exempel sjukvården, säger Mikael Ribbenvik.
Han berättar att problemet har funnits i flera år och att han därför tidigt kände sig föranledd att införa ett varningssystem där varje person som loggar in i systemet får tydlig information.
– Det dyker upp en varningstext varje gång. Men det fortsätter som sagt att förekomma i alla fall. Oftast handlar det om folk som tittar på sina nära och kära. Ibland har det funnits fall när man omfattande har gjort slagningar på en grupp.
Hur arbetar ni med denna säkerhetsrisk?
– Vi håller på med tekniska lösningar, vilket jag av naturliga skäl inte kan gå in på. Det är inget lätt problem eftersom de som arbetar med ärendena behöver sin behörighet, och ännu så länge finns inget i systemet som kan blockera sökningar som inte har med ditt ärende att göra. Det är svårt att detektera när någon gör fel, men det är lätt att följa upp när man har en misstanke då allt loggas.
Vi har visat på flera fall där ärendet har gått till personalansvarsnämnden, men det verkar vara få som får några allvarligare påföljder.
– Vi jobbar som sagt med det här. Och personalen vet att man inte får göra det och att det kan leda till uppsägning och avsked, beroende på svårighetsgrad i det. Och det har förekommit att anställda har sagts upp på grund av det.
Bulletin har också i ett par artiklar visat att säkerhetskontrollerna är bristfälliga på personer som anställs på Migrationsverket. Bulletin har i tidigare artiklar avslöjat hur säkerhetskraven har brustit, och fortfarande brister, vid nyanställningar. Det finns bland annat inget generellt krav på säkerhetsklassning av de medarbetare som är beslutsfattare i medborgarskapsärenden. Det finns inte heller krav på att vara svensk medborgare för att vara beslutsfattare i medborgarskapsärenden.
– Samma krav gäller för oss som på andra myndigheter. Det krävs inte svenskt medborgarskap såvida man inte är säkerhetsklassad i klass ett eller två. Men när jag började på myndigheten på nittiotalet så var det krav att alla beslutsfattare skulle ha svenskt medborgarskap, oavsett vad man jobbade med. Men regelverket ändrades under mitten av 00-talet, bland annat mot bakgrund av den nya utlänningslagen 2005, säger Mikael Ribbenvik.
Er säkerhetschef Patrik Salino har i en intervju berättat för mig att det inte finns någon lagstiftning som ger stöd att generellt säkerhetsklassa beslutsfattare. Hur ser du på det?
– Vid säkerhetsklassningar tittar man på hur personen kan vara påverkad av vissa omständigheter. Det kan handla om att man har ekonomiska problem, otillbörliga kontakter, drog- eller alkoholberoenden, spelberoenden med mera.
Hur ser du på det faktum att beslutsfattare inte behöver vara svenska medborgare?
– Det är inte medborgarskapet i sig som är problematiskt. Det kan ju vara en svensk medborgare som är en högriskperson, och det kan vara en utländsk medborgare som är liten risk.
Men en beslutsfattare kan ju ha lojaliteter till sitt hemland eller andra kontakter som kan inverka menligt på tjänstemannarollen om man tillhör en släkt, klan eller annan gruppering som utövar påtryckningar?
– Men alltså, för det första så finns det väldigt många människor med utländsk bakgrund i Sverige i samhället. Alltså finns det på myndigheterna också. Och dessutom, Migrationsverket deltar, med kraft, i arbetet mot organiserad brottslighet. En väldigt viktig del av vårt arbete. Finns det någon som har information om att kriminella nätverk använder sig av våra system, så är det helt oansvarigt att inte anmäla det till oss eller polisen.
Så det finns inte ens skäl att reflektera över detta på ledningsnivå?
– Det finns en utredning från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) om otillbörliga påtryckningar mot personal och Säpo arbetar med de här frågorna. Så den här diskussionen finns levande både i samhället och på vår myndighet, likväl som på andra myndigheter. Vi håller också på att göra översyn av vilka befattningar som bör vara säkerhetsklassade. I dag är det 1 200 medarbetare som är säkerhetsklassade i någon av säkerhetsklasserna.
Ni var rekordmånga anställda när belastningen var som störst. Nu har asylärendena minskat väsentligt. Har personalstyrkan nu minskat i motsvarande grad?
– Nej, inte i motsvarande grad, för vi har många andra saker att göra på myndigheten. Vi var nästan 9 000 som mest och nu är vi drygt 5 000 så vi har nästan halverat. Men vi har verksamhetsgrenar som har utökats. Förvaren har till exempel fördubblats. Där har vi tusen anställda numera. Sedan har vi en enorm peak på medborgarskap. Fem år efter att många fått uppehållstillstånd så är det många som söker medborgarskap. Men även anknytning, arbete och studier har ökat fram till pandemin. Det som minskat mest är på mottagningssystemet. Där hade vi som mest 185 000 inskrivna.
– Det var det som var skälet till att jag drev organisationen så hårt – låt oss kalla det pinnjakt om du vill – för vi kunde ju inte ligga kvar på den nivån med så många i systemet. Det var tvunget att myndigheten skulle avgöra många ärenden på kort tid.
Hur ser du på det nu?
– Det är inget jag ber om ursäkt för. De besluten står jag upp för. Men det har aldrig någon gång handlat om att uppmuntra till att ge bifall till ärenden som borde avslås.
TEXT: Henrik Sjögren
Läs även: Vi hetsas att bevilja uppehållstillstånd
Läs även: Ingen match för den som vill infiltrera Migrationsverke
Läs även: Migrationsverkets säkerhetskrav - sämst i Skandinavien
Läs även: Merit Wager: Otillräckliga säkerhetskontroller på Migrationsverket
Läs även: Per Brinkemo: De klankriminella bygger imperier via blodsband
Läs även: Migrationsverkets säkerhetschef: Medveten om hotet
Ytterligare lästips: Skribenten och debattören Merit Wager har på sin Blogg rapporterat om migrationsfrågor under många år. Där finns mängder av vittnesmål inifrån myndigheten.
