Situationen i Ukraina har påvisat att trots ett nära Natosamarbete, är inte ett skydd garanterat. Sverige står likt Ukraina utan något Natomedlemskap. Om vi skulle attackeras är det svårt att se hur Nato skulle hjälpa till. Frågan om ett svenskt Natomedlemskap har därför blivit ett allt hetare ämne att diskutera i media, men vad skulle det egentligen innebära för Sverige att gå med i Nato?
För att först förstå vad det innebär att gå med i Nato behöver man förstå vad Nato är till att börja med.
Nordatlantiska fördragsorganisationen, mer känd som Nato, är en transatlantisk försvarsallians. Nato etablerades efter andra världskriget och har i dag 30 medlemsländer i Europa och Nordamerika.
Natos huvudsyfte är att värna medlemsländernas säkerhet, frihet och fred. Alliansen utgår från tanken om ett kollektivt försvar. Det vill säga att om ett medlemsland attackeras, uppfattas det som en attack mot alla medlemsländer.
Sverige har sedan 1994 samarbetat med Nato. Detta utgör en del av Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten. I dag är samarbetet med Nato starkt och det svenska försvaret har bidragit till flera av alliansens internationella insatser.
Vad skulle det innebära att gå med?
Att gå med i Nato är inte bara en fråga om vilja, utan det tillkommer en rad krav som medlemsländer måste uppfylla eller sträva efter för att bli en del av alliansen.
För Sveriges del skulle det innebära att behöva ge upp sin långvariga försvarsstrategi om militär alliansfrihet som man haft i 200 år. Ett medlemskap i Nato hade således begränsat Sveriges säkerhetspolitiska handlingsfrihet. Detta innebär ett ökat svenskt militärt involverande i omvärlden oavsett vad Sverige egentligen tycker i frågan. Som medlemsland måste man bidra till Natos operationer och detta skulle således innebära större utplacering av svensk militär utomlands och en viss typ av handlingsförlamning.
Det finns även en ekonomisk aspekt att ta hänsyn till för ett medlemskap i Nato. Alliansen kräver av sina medlemsländer att de lägger två procent av sin BNP på försvaret. För Sverige skulle detta betyda en stor ökning, då dagens andel till försvaret ligger på 1,2 procent av landets BNP. En ökning med hela 0,8 procentenheter skulle innebära en extra kostnad på närmare 25 miljarder kronor till försvaret varje år.
Ett medlemskap i Nato hade även inneburit en försämrad relation till Ryssland. Putin har varnat Sverige för att gå med i Nato. Om man nu gör det, går det inte att med säkerhet säga att det hade varit fritt från konsekvenser.
Samtidigt innebär ett medlemskap i Nato en garanti för militärt stöd vid behov. Sverige har haft flera nära samarbeten med Nato genom åren, men det innebär inga garantier för ett militärt stöd från alliansen. Däremot skulle ett faktiskt medlemskap garantera just det.
Att gå med i Nato skulle också ses som en markering för Putin att Sverige själv bestämmer över sin säkerhetspolitik. Att Ryssland inte har med saken att göra. Det är ett starkt svenskt bemötande av Putins aggressivitet och försök att påverka Sveriges säkerhetspolitiska beslut.
Sveriges inställning till ett medlemskap?
Ett Natomedlemskap förblir även en komplex fråga bland Sveriges ledande politiska elit och befolkningen.
Det finns en riksdagsmajoritet för att gå med i Nato. Moderaterna (M), Centerpartiet (C ), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) vill att Sverige går med i Nato. Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V) och Miljöpartiet (MP) är emot ett Natomedlemskap. Sverigedemokraterna (SD) vill ha en Nato-option, likt den i Finland. Det vill säga att Sverige inte ska gå med i Nato förrän det genomförs en folkomröstning i frågan.
Ulf Kristersson (M) uttalade sig i veckan om att han hoppas att Sverige ska gå med i Nato redan i juni detta år. Något som regeringen inte hoppas på. De har fortsatt en negativ inställning till ett Natomedlemskap.
Bland det svenska folket är frågan om ett Natomedlemskap även uppdelat. Enligt en undersökning av Mätinstitutet Demoskop som genomfördes mellan den 25 februari och 1 mars 2022, svarade 51 procent av svenskar “Ja” till ett Natomedlemskap. 27 procent svarade “Nej”.
Detta är den högsta siffran som någonsin uppmätts för ett medlemskap i Nato. Det är en ökning med hela nio procentenheter för ja-sidan och en minskning med tio procentenheter för nej-sidan. Undersökningen visar således att en majoritet av det svenska folket vill gå med i Nato i dagsläget.
Ett medlemskap eller inte?
Ett ökat stöd för Nato kommer under en period när det europeiska säkerhetsläget är rubbat. Situationen i Ukraina och Rysslands agerande har fått svenskar att bli mer positiva till ett eventuellt Natomedlemskap. Även om åsikterna fortsatt är splittrade, är debatten hetare än någonsin.
Bör Sverige gå med i Nato eller inte? Det finns inget enkelt svar på denna fråga. Vare sig riksdagen eller Sveriges befolkning lutar mot ett tydligt svar. Även om mer talar för ja-sidan i dag, är det fortfarande en stor andel som är emot.
Det finns ingen som med säkerhet kan säga vad som är bäst för Sverige. Ett Natomedlemskap eller inte. Vad som är viktigt att poängtera är att ett Natomedlemskap inte är enkelt. Det kommer med en rad förväntningar och krav, som kommer att ha en direkt påverkan på gemene man. Dels positivt, dels negativt.
Frågan är vad som överväger, om det är de positiva fördelarna som tillkommer eller de negativa konsekvenserna. Ett Natomedlemskap bör inte ses som en självklarhet även om läget är kritiskt i vårt närområde, men definitivt som ett möjligt alternativ.
Läs även: Ordkrig mellan USA och Kina om mänskliga rättigheter.
