Facebook noscript imageVeckans studier om covid: Distansarbete, delta och datering
Vetenskap
Veckans studier om covid: Distansarbete, delta och datering
Neal Browning, ingenjör på Microsoft, distansarbetar från sitt hem i Bothell något norr om Seattle, mars 2020. Han var även en av de första frivilliga som fick ett experimentellt covid-vaccin. Foto: Ted S. Warren/AP/TT
Neal Browning, ingenjör på Microsoft, distansarbetar från sitt hem i Bothell något norr om Seattle, mars 2020. Han var även en av de första frivilliga som fick ett experimentellt covid-vaccin. Foto: Ted S. Warren/AP/TT

Det lär ha publicerats fler än 100 000 vetenskapliga artiklar om covid-19 på drygt ett år. Vilket är nästan lika många som det publicerats om influensa på 200 år. Därför kan det var svårt att hänga med i svängarna. Efter en veckas frånvaro fortsätter Bulletin även denna vecka att lista några mer eller mindre intressanta studier som ni kanske missat.

Delta mindre känslig för antikroppar och bättre på att replikera sig

Tidigare studier har visat på större virusmängder hos dem som smittats av delta, liksom att vaccin är mindre effektiva mot delta än tidigare varianter. En studie publicerad i Nature visar nu också experimentellt att delta-varianten är mindre känslig för neutraliserande antikroppar.

Delta är också betydligt bättre på att replikera sig i celler under förhållande som liknar dem som finns i de mänskliga luftvägarna. Detta skulle i sin tur kunna innebära större virusmängder hos dem som insjuknar i varianten, liksom att enskilda partiklar är mer smittsamma, och i förlängningen en mer effektiv smittspridning.

Forskarna tror att kombinationen av att delta är mindre känslig för antikroppar och är bättre på att replikera sig i människokroppen förklarar varför varianten så snabbt blivit den dominerande i stora delar av världen då den kan smitta fler, och mer effektivt, än andra varianter.

Covid-liknande virus kan ha cirkulerat i djurvärlden i 21 000 år

Att datera virus är viktigt för att förstå deras utveckling. Något som i förlängningen också kan hjälpa oss att förstå hur de påverkar oss. Dock är datering av virus inte oproblematisk. När vi observerar virus, till exempel under en pågående pandemi, så förändras deras gener snabbt. Men, förändringstakten kan inte vara konstant hög.

Om så vore fallet så skulle nämligen de virus som identifierats hos människor och andra djur, liksom i arkeologiskt material, se betydligt annorlunda ut än de gör. En studie publicerad i Current Biology försöker lösa problemet genom att ta hänsyn till hur virusens utveckling begränsas av deras värdorganismer. Slutsatsen är att många virus är betydligt äldre än vad tidigare dateringar visat.

Skillnaden i datering kan vara dramatisk. Tidigare forskning har daterat det undersläkte av virus som bland annat covid, sars och liknande virus hos vilda djur tillhör till omkring år 1200, det vill säga till för ungefär 800 år sedan. Den nya studien pekar i stället på att denna typ av virus har funnits i 21 000 år. Huruvida människor drabbats före 2000-talet framgår dock inte.

Hur påverkar distansarbete kommunikation och samarbete?

En analys av drygt 61 000 Microsoft-anställda i USA publicerad i Nature Human Behaviour visar hur distansarbete påverkar samarbete och kommunikation inom företaget. Forskarna använder införandet av obligatoriskt distansarbete i samband med pandemin under våren 2020 som ett naturligt experiment.

Eftersom en del av Microsofts anställda redan före pandemin arbetade på distans så kan forskarna jämföra förändringarna i deras arbete under pandemin med förändringarna i övriga anställdas arbete under pandemin. På så sätt kan forskarna avgöra vilka förändringar som berodde på obligatoriskt distansarbete. Till sin hjälp hade forskarna alla de anställdas fullständiga (och anonymiserade) elektroniska kommunikation.

Det visar sig att de anställda arbetade mer, men att deras samarbetsnätverk inom företaget blev mer statiska som en följd av distansarbetet. Färre nya kontakter etablerades och de anställda samarbetade i mindre utsträckning med kollegor i andra organisatoriska enheter.

Även kommunikationen förändrades. Fler e-postmeddelande skickades till en början, men nivån stabiliserades snart kring den normala. Antalet chattmedelanden ökade kraftigt och fortsatte vara högt. Det hölls också fler oplanerade, men färre planerade, video- och telefonmöten.

På det stora hela minskade dock den mätbara ”synkrona” kommunikationen, det vill säga kommunikation där alla parter deltar samtidigt snarare än att bara skicka meddelanden fram och tillbaka till varandra. Detta skedde trots att de anställda inte längre träffades och pratade på kontoren.

Forskarna menar att studien tyder på att informationsöverföring inom företag försvåras om många anställda jobbar på distans, och då särskilt överföringen av komplex information och mellan företagens olika delar.

Läs även: ”Ripper” – den svärande anden

Läs även: Utøya: Vad hände med barnen som överlevde?