Det lär ha publicerats fler än 100 000 vetenskapliga artiklar om covid-19 på drygt ett år. Vilket är nästan lika många som det publicerats om influensa på 200 år. Därför kan det var svårt att hänga med i svängarna. Bulletin fortsätter även denna vecka att lista några mer eller mindre intressanta studier som ni kanske missat.
Tala är silver, tiga är guld?
En studie av 102 döva som drabbats av covid och som publicerats i Journal of Internal Medicine visar på ett samband mellan hur mycket teckenspråksanvändare pratar, användning av mask och hur allvarligt sjuka i covid de blev. Mer tal och mindre maskanvändning samvarierade med allvarligare sjukdom.
Enligt forskarna tyder resultaten på att ens eget tal kan förvärra covidinfektioner genom att skapa ett moln av aerosoler, vilket i sin tur underlättar spridningen av infektionen från de övre till de nedre luftvägarna genom ökad inandning av viruspartiklar. Dock är sambanden ganska svaga och forskarnas metod kan inte påvisa orsakssamband.
Neurologiska symptom och långtidscovid
Många som har drabbats av covid har också drabbats av långtidscovid, även om symptomen för det stora flertalet försvinner med tiden. En genomgång av det nuvarande forskningsläget publicerades i måndags i British Medical Journal.
Flera av symptomen på långtidscovid är neurologiska och kan tänkas påverka den kognitiva förmågan, exempelvis trötthet, koncentrationsproblem och så kallad ”hjärndimma”. Två nya studier har tittat närmare på sambanden mellan covid och kognitiv förmåga respektive covid och ögats nerver.
Covid minskar kognitivförmåga
En artikel publicerad i EClinicalMedicine har nu undersökt sambandet mellan covid och kognitiv förmåga. Totalt ingick fler än 80,000 deltagare i studien, vilken var en liten del av en större studie om kognitiv förmåga som skedde i samarbete med tv-programmet BBC Horizon och som påbörjades i december 2019. I samband med en rekryteringsrunda i maj 2020, under nedstängningen i Storbritannien, utökades den ursprungliga studiens frågeformulär med frågor om covid.
Det visar sig att de som drabbats av covid under vintern och den tidiga våren 2020 hade sämre kognitiv förmåga i maj 2020 än de som inte drabbats av covid och att dessa skillnader var statistiskt signifikanta. Det fanns också ett samband mellan hur allvarligt sjuk en person hade varit och kognitiv förmåga.
De som varit inlagda på sjukhus och fått vård med respirator hade nästan en halv standardavvikelse lägre kognitivförmåga än jämförbara personer som inte drabbats av covid, vilket motsvarar sju poäng på ett normalt intelligenstest med medelvärde 100 (och standardavvikelse 15). Dock minskade skillnaden gradvis med hur allvarligt sjuka deltagarna hade varit. För det stora flertalet som vårdats hemma utan andningsproblem var skillnaden nästan obetydlig, 0,6 poäng.
Kan ögonen avslöja långtidscovid?
En studie publicerad i British Journal of Opthamology dokumenterar med hjälp av konfokalmikroskopi skillnader i ögonen mellan studiedeltagare med långtidscovid och de utan långtidgscovid (oberoende av om de haft covid eller ej). Studiedeltagare med långtidscovid hade en lägre densitet (täthet) av nervfibrer i hornhinnan, något som tyder på att sjukdomen orsakat fiberförluster. De hade också fler dendritiska celler vilket tyder på neurologisk infektion.
Även om fler och större studier krävs för att avgöra om det finns ett verkligt orsakssamband, så uttrycker forskarna förhoppningar om att den mikroskopiska metoden i framtiden kan användas som ett hjälpmedel för att diagnosticera långtidscovid.
Läs även: Stenåldern: Cannabisodling har sitt ursprung i Kina för 12 000 år sedan
Läs även: Attackerande schimpanser dödade gorillor
