Det lär ha publicerats fler än 100 000 vetenskapliga artiklar om covid-19 på drygt ett år. Vilket är nästan lika många som det publicerats om influensa på 200 år. Därför kan det vara svårt att hänga med i svängarna. Bulletin fortsätter även denna vecka att lista några mer eller mindre intressanta studier som ni kanske missat.
Mer blodförtunnande hjälper dem som behöver vanlig sjukhusvård, men inte vid intensivvård
Blodpropp är en vanlig komplikation vid sjukhusvård för covid och det har uppskattats att så många som var sjunde covid-patient på sjukhus kan drabbas. Därför ges ofta blodförtunnande mediciner i förebyggande syfte. Dock är dessa inte utan biverkningar och blodförtunnande ökar bland annat risken för blödningar.
Förebyggande (profylaktiska) doser är lägre än de som används vid behandling av blodproppar (terapeutiska) och det är ännu inte klart om dessa lägre doser är bättre för covid-patienter. I veckan publicerades i New England Journal of Medicine två internationella studier som undersökt hur olika doser av blodförtunnande påverkar covid-patienter inlagda på sjukhus.
I båda studierna slumpades patienter antingen till en grupp som fick en normal förebyggande behandling med blodförtunnande medicin eller till en som fick en behandling med högre (terapeutiska) doser. I den ena studien undersöktes utfallen för patienter i intensivvård och i den andra (ännu) icke-intensivvårdade patienter inlagda på sjukhus.
Det visar sig att högre doser av blodförtunnande medicin inte hade en positiv påverkan på patienter i intensivvård. Däremot förbättrade högre doser utfallen för patienter som fick vanlig sjukhusvård, vilka bland annat behövde mindre respiratorvård.
Statistisk modell diagnosticerar covid med hjälp av tidiga symptom
Eftersom virusmängderna hos covid-sjuka ofta är höga redan innan tydliga symptom visar sig, är det av betydelse att kunna identifiera sjukdomsfall så tidigt som möjligt för att minska smittspridningen. En studie publicerad i Lancet Digital Health presenterar en statistisk modell som diagnosticerar covid med någorlunda säkerhet redan efter tre dagar.
Studien är baserad på en brittisk mobilapp där frivilliga regelbundet rapporterar eventuella covid-symptom och testresultat. Modellen som utnyttjar information om 18 olika symptom och bakgrundsinformation såsom ålder, kön och lokal smittspridning kan efter tre dagar klassificera mer än 70 procent av alla deltagare som positiva om de verkligen har covid och som negativa om de inte har covid.
Studien visar även att förlust av luktförmågan är det viktigaste tidiga symptomet på covid, följt av bröstsmärtor. Den pekar också på att det kan finnas vissa skillnader mellan grupper vad gäller symptom. Till exempel verkar förlust av luktförmågan bli ett mindre framträdande symptom med åldern, och då framför allt i de allra äldsta åldersgrupperna.
Hög smittspridning samtidigt som många är vaccinerade kan öka risken för vaccinresistens
En studie publicerad i Scientific Reports har försökt att modellera under vilka förhållanden som vaccinresistenta covid-varianter kan uppstå och spridas. Föga överraskande visar det sig att ju högre smittspridningen är, desto högre är sannolikheten att en vaccinresistent variant uppstår och sprids vidare. Likaså minskar en snabb vaccinering av befolkningen risken för att vaccinresistenta varianter uppstår och sprids.
Dock visar det sig att risken för att en vaccinresistent variant sprids är särskilt hög när en ganska hög andel av befolkningen (omkring 60 procent) vaccinerats, om smittspridningen samtidigt är hög. Förklaringen är att den vaccinresistenta variantens relativa fördel gentemot en icke vaccinresistent variant är som högst då många är vaccinerade.
Om många är vaccinerade, så kan den icke-resistenta varianten bara sprida sig till dem som inte är vaccinerade eller inte har antikroppar efter en tidigare infektion. Om smittspridningen samtidigt är hög så ökar både sannolikheten att en resistent variant uppstår och att den etablerar sig. När den resistenta varianten väl är etablerad så kan den sprida sig till alla som inte redan drabbats. Därför kommer den med tiden att ta över även om den inte är mer smittsam än icke-resistenta varianter.
Forskarnas slutsats är att det viktigt att hålla koll på smittspridningen även när en stor del av befolkningen är vaccinerad, så att en vaccinresistent variant inte etablerar sig när flockimmunitet närmar sig.
Läs även: Fynd från Machu Picchu tidigarelägger Inkarikets expansion
Läs även: Studie: Testosteron orsakar inte ekonomisk framgång