Tidigare sars-drabbade får fler antikroppar mot sars och covid efter Pfizer

Viruset som orsakar covid tillhör samma släkte av coronavirus som de virus som orsakade sars och mers. Sars- och covid-virusen tillhör dessutom samma undersläkte och uppvisar betydande genetiska likheter. Trots detta tycks det inte finnas någon nämnvärd korsimmunitet mellan sars och covid.

En studie publicerad i New England Journal of Medicine har analyserat prover från en mindre grupp patienter som drabbades av sars för ungefär 18 år sedan. Det visar sig att dessa fortfarande bär på antikroppar som neutraliserar sars-viruset, men att deras nivåer av antikroppar som neutraliserar covid-viruset var obetydliga.

Dock så ökade nivåerna av neutraliserande antikroppar för båda virusen efter vaccinering med Pfizers covid-vaccin. Efter vaccinering hade sars-drabbade dessutom höga nivåer av neutraliserande antikroppar mot samtliga närbesläktade virus som undersöktes, inklusive fladdermusvirus. Däremot utvecklade de som aldrig drabbats av sars bara höga nivåer av antikroppar mot virus av covid-typ efter vaccinering med Pfizers vaccin.

Enligt forskarna indikerar resultaten att vaccinering mot covid ger en bredare immunförsvarsrespons hos de som redan drabbats av ett annat närbesläktat coronavirus, i det här fallet sars, något som ger hopp om att kunna framställa ett vaccin som skyddar mot flera coronavirus.

Hamstrar som smittas genom andningsorganen blir sjukare

En studie publicerad i Nature Communication har undersökt hur olika smittvägar påverkar covids sjukdomsförlopp genom att smitta hamstrar med covid på tre olika sätt, genom näsan, luften (aerosoler) och kontakt med virusförorenade ytor.

Det visar sig att hamstrar som smittats direkt genom näsan eller med hjälp av aerosoler i luften blir mer allvarligt sjuka och förlorar mer vikt än de hamstrar som smittades genom kontakt med virussmittade ytor. Sjukdomsförloppet satte också i gång snabbare, särskilt för de som smittades av aerosoler.

Med andra ord tycks det som att sjukdomen utvecklar sig snabbare i hamstrar som smittats genom andningsorganen än de som smittats genom kontakt med smittade ytor. För de sistnämnda tog det längre tid innan viruset spred sig till lungorna och en teori som forskarna har är att det ger kroppen tid att bygga ett bättre försvar mot viruset.

Vidare undersökningar visade även att viruset spreds effektivare via aerosoler än via ytor, men att riktningen på luftflöden hade stor betydelse för spridning via aerosoler.

Mindre fördel av, men fler varningar på, hemmaplan utan publik

En studie publicerad i Frontiers in Sports and Active Living har undersökt hur fördelen av att ha hemmaplan i Europas ledande fotbollsligor påverkades av pandemibegränsningar, som i de flesta länder ledde till att många av förra säsongens matcher spelades utan publik. Före pandemin, under våren 2019, fanns en tydlig hemmaplansfördel och hemmalagen vann 48,1 procent av matcherna. När spelet återupptogs efter uppehåll för pandemin minskade denna siffra betydligt till 39,8 procent. Hela skillnaden på drygt åtta procent berodde på att bortalagen vann fler matcher medan andelen oavgjorda matcher var oförändrad.

Det visar sig också att domarna var mer benägna att varna hemmalagets, men inte bortalagets, spelare när matcher spelades utan, eller med ytterst begränsad, publik. Något som forskarna misstänker kan vara en bidragande orsak till att hemmaplansfördelen minskade.

Läs även: Diskrimineras kvinnor som bär slöja?

Läs även: Alla vägar bär till Rom