De allra kyligaste vinterdagarna tycks ligga bakom oss. För i år, alltså. Trots att många överraskades av 2023 års tämligen vita jul är nuvarande vintersäsong faktiskt inte meteorologiskt märkvärdig. Lägre temperaturer uppmättes så sent som för några år sedan. Minusgraderna må således ha varit bitande i ögonblicket, men vädret har oftast inte varit varmare – och det kan bli ännu kallare.

Läs även: Sjölander: Krigsoptimismens blodiga nederlag

Det är nu den andra vintern Ryssland anfaller Ukraina. Att det pågår krig på den europeiska kontinenten är dock till skillnad från de kyliga temperaturerna, oerhört uppseendeväckande. Invasionskriget i öst fick upp Europas ögon för den krigshetsande brutalitet och hänsynslöshet som fortfarande lever vidare i många delar av världen. 70 år av kontinuerlig fred slogs sönder av Vladimir Putin, som länge planerat det ryska imperiets “återuppståndelse”. Allt medan fredsskadade makthavare vände bort blicken.

Idag är det annat ljud i skällan, särskilt från europeiska länder med lång historisk erfarenhet av den ryska staten. Överbefälhavarens kommentarer på rikskonferensen Folk och Försvar i Sälen fick stor uppmärksamhet. Många inom civilbefolkningen reagerade starkt på “nyheten” att också Sverige kan drabbas av krig. Experter menar att en väpnad konflikt för svensk del kan bli aktuell om Natos 5:e artikel aktiveras. En direkt rysk attack i Baltikum, ifall Natoprocessen blir oförutsägbart dröjsam och explosiv, bör inte heller reflexmässigt uteslutas.

Oaktat den exakta krigskalkylen framstår det som uppenbart att varje medborgare, organisation och administrativ enhet bär ett ansvar. Ett ansvar som börjar på individnivå, och som i slutändan bär upp hela totalförsvaret. Att i så tydliga ordalag ställa samtliga svenska invånare inför krigets praktiska realiteter saknar motstycke i detta århundrade. Men för att avkräva svenskarna krigsanpassad militär beredskap behövs ett system med samma mål. Tyvärr har ett sådant system inte utformats.

Förutom redan förekommande brister inom civilförsvaret till följd av oansvariga prioriteringar, finns därtill enorma hål och onödiga beroendeförhållanden som gör landet sårbart. Dessa har medvetet drivits på av tidigare regeringar.

Riksdagen fastslog för ett antal år sedan att kollektivtrafiken fyller en exceptionellt viktig roll om kriget kommer. Offentligt ägda transportmedel förmår underlätta krigsplacering och sjuktransporter i stor skala. Det råder heller inget tvivel om vikten av robusta betalsystem för samhällsordningen.

Trots det har dessa sektorer underminerats gång på gång. Flertalet undersökningar visar att kontanta betalningar i Sverige minskar i rasande fart, trots att 72 procent säger att de framgent vill kunna betala med mynt och sedlar. Beroendet det svenska samhället har försatt sig i gentemot digitala tjänster gör oss oerhört sårbara inför cyberattacker.

Under de senaste åren har livsmedelskedjan Coop frekvent utsatts för lamslående it-attacker, tillsammans med SJ, bensinmackar och apotek. I krig skulle dessa attacker vara rikstäckande och betydligt grymmare. Vad sker med samhällsordningen om vanliga civila nekas åtkomst till basala förnödenheter när främmande makt slår ut de digitala tjänster som ligger till grund för nästan alla transaktioner?

Läs även: Lindén: Hellre klimat- än krigsångest?

Regioner över hela Sverige har de senaste åren satt sjösatt ambitiösa eletrifieringsprogram inom kollektivtrafiken. Stockholms elbussutredning 2021 estimerade att 95–100 procent av regionens bussar skulle kunna drivas på el till 2035.

Samtidigt klarar inte dagens elbussar att laddas när det är kallt ute. 1000 avgångar ställdes in i Oslo den 7 januari för att den norska huvudstadens eldrivna bussar inte kunde laddas. Temperaturen var mellan -2 och -7 grader den dagen. Att i ett nordiskt land, vars medeltemperatur ligger under noll, blint förlita sig på denna teknologi för att bära upp civilförsvaret är ogenomtänkt och oansvarigt.

Region Stockholm är inte de enda som bortsett från beredskapsperspektivet. En av Sveriges största elproducenter, Uniper, drömmer om självkörande kollektivtrafik uppkopplad till internet. I hela landet, hela tiden. Riskerna i händelse av cyberkrig är katastrofala: Fullkomlig paralysering av, eller aktivt sabotage mot, samhällsviktig infrastruktur skulle förenklas väsentligt.

Till följd av politiska beslut och naiva, blint teknikvänliga och fredsskadade föreställningar riskerar det svenska civil- och totalförsvaret braka ihop om fienden sätter tillräckligt fokus på digitalt sabotage. Elektrifieringens och digitaliseringens egenvärde tilläts överskugga samhällets behov av hållbarhet.

Nuvarande regering rör sig äntligen i motsatt riktning. Ulf Kristersson (M) är den förste statsministern på länge att betona varje svensk medborgares plikt att försvara landet. Under klimatminister Romina Pourmokhtari (L) avskaffades den svenska elbusspremien. Nyligen tillsattes en utredning om Sveriges framtida kontanthantering, med fokus på livsnödvändiga varor.

– Särskilt i tider med krig i vårt närområde är det viktigt att vi inte gör oss beroende av enbart digitala pengar, kommenterade Dennis Dioukarev (SD), som leder utredningen.

Ett lika glasklart som nödvändigt skifte från förra regeringars destruktiva inställning.

Nej årets vinter utmärker sig inte på många vis. Ändå lyckas nästan varje köldknäpp överraska oss mer än den förra. Låt oss göra upp med våra korta minnen, lära oss av tidigare misstag och förbereda oss ordentligt – oavsett om det är hagel eller patroner som regnar.

Läs även: DEBATT: Kontantlös kris om kriget kommer