Verklig rasism finns och bör bekämpas. Men genom att möta alla åsikter man ogillar med aggressivt höjda röster och anklagelser om just rasism, har vänstern gjort diskussionen om verklig rasism omöjlig, skriver Luai Ahmed.
I fredags retweetade Vänsterpartiets tidigare partiledare Lars Ohly en debattartikel författad av Jimmie Åkesson, där Åkesson menade att det finns en skillnad mellan flyktingar och ”flyktingar”. Det enda som Lars Ohly hade att säga om det hela var:
”Rasistjävel”.
När Ohly vaknade den fredagen, måhända drack sitt vanliga morgonkaffe, och knackade ner tangenterna r-a-s-i-s-t-j-ä-v-e-l, ja då kämpade han helt medvetet för att utrota rasismen.
Åh, Lars Ohly! Vad tacksamma vi förtryckta, försvarslösa icke-vita är för att du kliver fram och skingrar mörkret med ett resolut ”Rasistjävel” om Jimmie Åkesson!
Så snart Ohly skjutit av sitt ”rasistjävel” så tappade Sverigedemokraterna tre procentheter direkt, NMR avskaffades, Breivik ångrade sig och tog sitt liv.
Tusentals svenska rasister som avskyr icke-vita läste ”Rasistjävel” och tänkte: ”Oj! Nu kan vi inte längre va rassar!!”
Tack för din antirasistiska kamp, Ohly.
Läs även: Makram: Den rasistiska antirasismen
Dagen efter Ohlys seger bestämde sig ETC:s chefredaktör Andreas Gustavsson för att bidra till utrotandet av Jimmie Åkessons rasism. Detta under den inspirerade rubriken ”Åkesson ger dig 10 solklara bevis för att han är ett rasistspöke”.
I texten delar Gustavsson upp Åkessons text i tio olika citat och ger honom svar på tal.
Metoden är enkel. Han börjar med ett citat ut Åkessons text, som till exempel detta:
Det har blossat upp en mycket märklig debatt om att det skulle vara fel eller konstigt att göra skillnad på flyktingar och flyktingar. Eller, mer korrekt, flyktingar och ”flyktingar”.
Efter varje citat rider sedan Gustavsson fram på sin vita springare med den antirasistiska pennan i högsta hugg, och skriver: ”Det är rasism.”
”Det är rasism.”
”Det är rasism.”
”Det är rasism.”
Tio gånger.
Det är det hela.
Bara: ”Det är rasism” efter varje Åkessoncitat.
Det påminner lite om islamister som inte orkar förklara för otrogna ex-muslimer varför de ska bannlysas eller hängas. ”Det är haram”. Punkt slut, liksom. Varför ska man ens förklara Allahs rättslära? Eller vänsterns värdegrundslära?
Vi hjärndöda icke-vita flyktingar som förtrycks av Åkessons ord behöver inte ens veta vad han menar eller varför han säger det han säger. Vi behöver inte få veta varför han anser att det finns en skillnad mellan en manlig 30-årig afghansk flykting som bryter mot flyktingkonventionen och låtsas vara 16 år gammal, och en ukrainsk kvinna som flyr Putins krig med sina barn.
Det är bara rasism.
De där tio ”Det är rasism” är tydligen avsedda att – på samma sätt som Ohlys ”Rasistjävel” – utplåna rasismen.
Jag undrar verkligen om Ohly och Gustavsson tror att anklagelser om rasism botar rasism? En gång i tiden var jag intresserad av att höra Ohly och Gustavsson elaborera om rasismen i Åkessons utsagor, men jag har tröttnat. Nu vill jag bara höra dem elaborera över hur – exakt och rent pragmatiskt – de tänker sig att rasistanklageler ska bota rasism.
Det där med att skrika ”rasist!” åt folk, gör det rasister mindre rasistiska?
Läs även: Skogkär: Anklagelser om svensk rasism finner alltid en tacksam publik
Jag minns när Åkesson kom till Malmö 2018 för ett valtal. Jag gick för att lyssna, men jag lovar att jag knappt kunde höra ett ord, detta tack vare Ung Vänster som stod bakom mig och gallskrek ”Inga rasister på våra gator!” rakt in i mina öron, utan uppehåll. Jag försökte ställa en fråga till några av dem medan de skrek: ”Tror ni att Åkesson blir mindre rasist av detta?”
De kunde inte höra mig över larmet och bara fortsatte att vråla ”Inga rasister på våra gator!” SD gick från 12 till 17 procent det valåret.
I ett av de tio citaten som Gustavsson hänvisade till i sin artikel säger Åkesson:
Att slänga sig med det fega och direkt antiintellektuella rasistkortet, och ens ta i sin mun att en skillnad i synen på dessa grupper skulle bero på deras hudfärg, avslöjar bara en oseriös agenda och brist på riktiga argument.
Jag håller inte med. Jag tror att Gustavssons och Ohlys antirasistiska agenda är seriös och allvarligt menad. Jag tror att många människor inom vänstern vill bekämpa rasismen, men problemet är de misslyckas brutalt. Och varför misslyckas de? Jo, eftersom de precis som ”rasistspöket Åkesson” säger, lider brist på riktiga argument. Eller så kanske de sitter på relevanta argument, men väljer ändå att häva ur sig ordet ”rasist” i stället?
För dem är det kanske så att i ett Sverige där rasismen genomsyrar varje politiskt rum så är det viktigare att markera att man är antirasist än att faktiskt argumentera på ett sakligt sätt mot den tänkta rasismen?
Vi kanske behöver nya antirasistiska röster som lägger ner ordet ”rasist” och faktiskt använder argument i stället? Kan det vara så att dessa skribenter och politiker har fina uppsåt men finner inga lösningar på ”den ökande rasismen”?
Viljan att ta itu med rasism och fascism samt oförmågan att finna några lösningar på sagda problem har lett till ett rasiststämplande monster som saboterar samhällsdebatten. Utöver det så har vänstern i sin självpåtagna kamp att utplåna rasismen totalt lämnat icke-vita som förtrycks av andra icke-vitas rasism i sticket.
När en av mina svarta vänner berättar för mig om rasismen i Väst så är det uteslutande rasismen från människor från Mellanöstern som denne pratar om, sällan rasism från vita eller i tv-rutan.
Lyssnar människor som Ohly och Gustavsson ens på icke-vita?
Bryr de sig om riktig rasism? Eller bara ”media-rasismen”?
Bryr de sig om alla typer av rasism, som den importerade rasism som Elaine Eksvärd skrev om för tre år sedan?
För just nu gör de allting för att urvattna ordet och tömma begreppet ”rasism” på mening till den grad att det inte längre går att användas oironiskt. Ordet har blivit oanvändbart även för de situationer där det skulle ha behövts – om verklig rasism.
Läs även: Åberg: Antirasismen är den nya moralpaniken
I sin iver att utrota rasismen har de lyckats att ta kål på ordet, vilket skapar ännu mer rasism, ännu mer förvirring, och ännu mer splittring.
Precis som vägen till helvetet är kantad med goda intentioner, tycks vägen till rasismen kantad med antirasistiska intentioner.