Antalet arbetslösa mellan 15 och 74 år ökade med 25 000 personer förra månaden till 479 000 personer, enligt SCB. Av dessa har nästan 40 procent varit arbetslösa längre än ett halvår – arbetsförmedlingens definition av långtidsarbetslöshet. För ett år sedan låg denna andel just under en tredjedel.

– Arbetskraftsutbudet [arbetslösheten] fortsätter att vara högt, sade finansminister Magdalena Andersson när hon igår presenterade regeringens årsbudget.

– De som har det tuffast på arbetsmarknaden är de som är födda utanför Europa och de med förgymnasial utbildning. Det har [under pandemin tillkommit] ytterligare 35 000 personer som är långtidsarbetslösa.

Läs även: Reformerna har floppat – långtidsarbetslösheten biter sig fast

Sverige har EU:s fjärde högsta arbetslöshet

Inför valet 2014 utlovade statsminister Stefan Löfven att Sverige skulle ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020. Under de sju åren han suttit vid makten har Sverige i stället seglat upp bland de EU-länder som har högst arbetslöshet.

I juli, de senaste tillgängliga siffrorna, var det bara Grekland, Spanien och Italien som hade högre arbetslöshet än Sverige. Då låg den genomsnittliga arbetslösheten i EU på 6,9 procent och i USA på 5,4 procent.

Läs även: Bokslut över Löfvens arbetspolitik: Skulle bli bäst i EU – blev tredje sämst

Asylinvandringen löser inte kompetensbristen

Samtidigt som långtidsarbetslösheten långsamt men säkert ökar, varnar Svenskt Näringsliv att kompetensbrist för närvarande är det främsta hotet mot bolagens tillväxt. Närmare 80 procent av företagen hittar inte kompetent personal, enligt en undersökning som de utfört.

– Kompetensbristen var det största tillväxthindret för svenska företag innan pandemin (...) Nu ser vi att kompetensbristen har tilltagit ytterligare, säger Magnus Wallerå, avdelningschef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Läs även: Professor: Nattsvart framtid för asylinvandrare på svenska arbetsmarknaden