Facebook noscript imageAltstadt: Carl Bildt – inte Birgit Friggebo – orsakade We shall over come-haveriet i Rinkeby 1992
Ann Charlott Altstadt
Krönikörer
Altstadt: Carl Bildt – inte Birgit Friggebo – orsakade We shall over come-haveriet i Rinkeby 1992
Carl Bildt och Birgit Friggebo besöker Rinkeby Folkets Hus 1992. Foto: Yvonne Åsell/TT
Carl Bildt och Birgit Friggebo besöker Rinkeby Folkets Hus 1992. Foto: Yvonne Åsell/TT

Birgit Friggebos katastrofala insats som allsångsledare i Rinkeby Folkets hus har blivit en symbol för taffliga politiker med nollkoll. Men egentligen försökte hon bara rädda ansiktet på en ännu tondövare Carl Bildt, skriver Ann Charlott Altstadt.

We shall over come-debaclet i Rinkeby Folkets Hus 1992 väcker fortfarande hånskratt som ett av samtidspolitikens mest pinsamma ögonblick.

Det kaotiska mötet, med 390 000 visningar på Youtube, har blivit en metafor för maktpersoner med grava missbedömningsproblem och händelsen har populariserats som lyteskomik av Filip och Fredrik i 100 höjdare.

Men nu är det dags att punktera en modern myt, och uppvärdera den misslyckade allsångsledaren Birgit Friggebo, på bekostnad av personen som verkligen dabbade sig.

I början av 90-talet väckte lasermannens dödliga skjutningar mot personer med invandrarbakgrund både rädsla och vrede. Statsminister Carl Bildt och invandrarminister Birgit Friggebo skulle därför samtala med människor på plats i förorten. I Folkets Hus trängdes upprörda Rinkebybor med ett stort pressuppbåd. Och enligt SVT:s reporter ville de få konkreta svar på sina frågor.

Men på klipp från mötet hörs istället skrik och rop som från ett urspårat kaos. Och mitt i röran tar Birgit Friggebo ordet och föreslår att alla tillsammans ska stämma upp i We shall over come, den amerikanska medborgarrättsrörelsens signaturmelodi. Rinkebyborna protesterar, men ministern insisterar befallande barskt och i buanden tonar scenen ut och in i samtidshistorien.

Läs även: Altstadt: Tio år efter Utøya – har Breivik radikaliserat mainstream?

Friggebo grep alltså mikrofonen och blev symbolen för politikers plågsamma nollkoll. Men vem av de två folkvalda på plats var egentligen den mest taffligt tafatta i sin oförmåga att avläsa läget? Var trodde Carl Bildt att han befann sig då han formulerade dessa funderingar för att vinna Rinkebybornas förtroende:

”En, så att säga, motsatsernas dynamik, i detta tidiga så enhetliga svenska samhälle. En friktionsyta uppstår förvisso, men det är denna motsatsernas fredliga dynamik, som i mitt sätt att se, betyder oerhört mycket för att vitalisera det svenska samhället”.

När Friggebo grep in gjorde hon det inte främst för att kyla ner och styra upp ett möte, utan för att rädda Carl Bildt. Hon axlade automatiskt som kvinna ansvaret för den sociala situationen. Den urgamla uppgiften att sköta relationer, skapa trevnad, god stämning och atmosfär. Friggebo agerade resolut likt en fru som upptäcker att gästerna besvärat skruvar på sig runt hennes socialt handikappade make som detaljerat börjat redogöra för sitt specialintresse: 1800-talets tyska ånglokomotiv.

Läs även: Altstadt: Kungahusets magi förvandlar liberaler till konservativa!

Historien måste alltså revideras och referensen We shall over come bör innehålla Carl Bildts pinsamt tondöva magisteraktiga mässande som fick Friggebo att desperat till slut offra sig själv för att förhindra honom att på nytt öppna munnen. Friggebo höll fasad men förvirrad och i panik över Bildts malplacerade docerande satsade hon allt på ett kort och förlorade.

Vi kommer nog aldrig mer att få bevittna något så utflippat.

I närheten av en mikrofon slår den idag hårdare mediedressyren till, och dagens politiker blir förprogrammerade talepunktsrobotar som sällan verbalt går överstyr. De utsätter sig inte heller för vanliga människor som är krävande i miljöer där dagordningen inte kan kontrolleras.

Det lustiga är dock att sociala medier är en plats där dagens politiker, till skillnad från i Rinkeby 1992, har total makt att sätta sin egen agenda. Men det är ändå där som de gör bort sig som mest.

Ann Charlott Altstadt

Ann Charlott Altstadt är journalist och författare. Hon har gett ut Liten ordbok för underklassen och Strejken på Toys R Us. Altstadt var redaktör för tidskriften TLM 1992-2002 och har bland annat skrivit artiklar och krönikor för LO-tidningen-Arbetet, Flamman, Journalisten, Fokus, Göteborgs-Posten, Arbetaren, Finanstidningen, Svenska Dagbladet och Arbetet. För närvarande är hon medarbetare på Aftonbladet Kultur och skriver krönikor i Lag & Avtal.