Mannen i norra Sverige, som Bulletin Ledare talar med, uppger att han vid flera tillfällen sett svårt skadade rovfåglar rusa runt i panik bland vindkraftverken. Han undrar var bolaget, som är kinesiskt, gör av fågelkropparna och skeletten. Området var tidigare ett omtyckt utflyktsmål med sitt rika fågelliv.

Vindkraftverkens industrilandskap är sterilt och bullrigt. Ingen människa vill eller orkar vistas där länge. De enorma rotorbladen drar till sig insekter och när de står stilla gör fåglar och fladdermöss dem till sina matplatser. De söker sig således till vindkraftverken, som blir dödsfällor när de sedan börjar rotera. 

För några år sedan visade en studie i Tyskland att 1 200 miljarder insekter årligen möter ödet på vindkraftverkens blad. Forskarna påpekade att det kan påverka artskydd och näringskedjor. Insekter är avgörande för djur och människors överlevnad. 

Sedan energiöverenskommelsen år 2016, och därmed målet att Sverige ska vara fossilfritt år 2040, har investeringarna i och etableringen av vindkraft exploderat i Sverige. Kommuner som satsar på vindkraft får statliga bidrag. Över 4 000 finns redan och tusentals fler ska det bli.

På Svensk Vindenergis hemsida beskrivs klämkäckt vilken frälsning vindkraften är. På sidan finns en lista över naturområden; det är sorgligt många namn på den listan. Vindkraftsivrarna talar ogärna om de oåterkalleliga skadorna på havsörnar, kungsörnar, tjäderspelplatser, fridlysta fladdermöss, nattskärra och storlom.

95 procent av dem som investerar i svensk vindkraft är utländska bolag. Av de 90 miljarder som satsas på att exploatera svensk naturmark för vindkraft mellan åren 2017 och 2022 är det kinesiska kärnkraftsbolaget China General Nuclear Power Corporation (CGNPC) inblandade i nästan en femtedel. 

Utländska investmentbanker, pensionsbolag och kapitalförvaltare kapitaliserar på den orörda svenska naturen.

Läs också: Striden går vidare då Malung beslutar om vindkraft

Vindkraftverk är inte återvinningsbara och i USA finns så kallade vindkraftskyrkogårdar. Ett blad kan vara lika skrymmande som vingen på en Boeing 747. 

Till vindkraftens skadeverkningar hör även iskast. Energimyndigheten beskriver hur riskerna med iskastets skadeverkningar kräver säkerhetsavstånd mellan vindkraftverken och områden där människor vistas. Hur djurlivet påverkas är det ingen som vet. Det förs ingen statistik över de skador och olyckor vindkraften orsakar.

Vindkraftsföretagen och de kommersiella miljökonsulterna lyfter ofta fram att det går att skapa säkra korridorer där fåglarna kan flyga. Det är absurt. Hur är det tänkt att denna flygrutt ska kommuniceras till de vilda fåglarna?

Ett av områdena som ska konverteras från naturmiljö till industriområde är Markbygden i Piteå kommun. Där har det kinesiska bolaget CGNPC investerat i vad som ska bli Europas största markbaserade ”vindkraftspark”. ”Park” är förstås en eufemism, för någon park blir det sannerligen inte bland fjäll och sjöar. Miljön blir i stället steril och livsfientlig. År 2025 ska det känsliga området innehålla 700-800 vindkraftverk. I Piteå kommun finns Europas sista vildmark. 

Ripfjället i Malung-Sälens kommun är ett annat naturområde som är på väg att exploateras. Etableringen av vindkraften innebär ingrepp som vägar, angöring, transporter och material som betong och armeringsjärn. 

I Dals-Eds kommun vill det kanadensiska investmentbolaget TD Greystone Infrastructure Fund, som äger Rabbalshede Kraft, bygga en ”vindkraftpark” i ett tjäderspelsområde. 

Rabbalshede Kraft har sedan år 2013 försökt få tillstånd att bygga vindkraftverk sydväst om Ed. Bakslag efter bakslag har inte hindrat företaget från att förnya sina ansökningar. Små justeringar här, ett namnbyte där och så ansöker företaget igen. Miljökonsultbolaget Rabbalshede Kraft anlitat har hårt och vilseledande spelat ned inverkan på naturen.

I en dom nyligen från mark- och miljödomstolen i Vänersborg (M1625-20) var det dock just tjäderspelen som räddade naturområdet i Dals-Ed. Tjädrarna är inte enbart ett lokalt intresse, utan av stor vikt för hela regionen.

Nu tycks således, åtminstone tills vidare, tjädrarna, kungsörnarna, berguvarna och myrmarkerna vara fredade. 

Men inte heller detta nej från domstolen stoppar Rabbalshede Kraft och de kanadensiska ägarna. De har begärt prövningstillstånd i mark- och miljööverdomstolen. Företaget fortsätter således att framhärda i att få förvandla naturområdet genom sprängningar, trädfällningar, entreprenadarbeten, transporter och montering. 

De pådrivande rikspartierna, Centerpartiet och Miljöpartiet, har sålt ut den svenska naturen till utländska investerare. På kommunal nivå använder de lokala politikerna ofta argumentet att vindkraften skapar arbetstillfällen. Men det är högst begränsat och enbart när industriområdena byggs.

De gröna partierna har tappat kontakten med verkligheten och landsbygden. På partikanslierna i huvudstaden kan de prova ekologiska semlor eller dricka cappuccino på havremjölk och applådera hur fossilfria de är. Medan örnarna dör och vindkraftsindustrin föröder våra öppna landskap och hav.  

Annika Borg är politisk chefredaktör. Mejl: annika@bulletin.nu  Twitter: @AnnikaBorg1

Läs också: Varför ska Annie Lööf kommentera Annie Lööf?