Många könsstympade kvinnor som har velat operera sina underliv har mött motstånd från sjukvården. Nu visar även en studie att gynekologer är kluvna till rekonstruktioner. Bland annat menar kritikerna att mer forskning behövs. För Bulletin berättar Amina* att hennes rekonstruktion är det bästa hon har gjort. ”Jag mår tusen gånger bättre nu”, säger hon.

År 2019 uppfyllde Amina en önskan som hon, en sjuksköterska i 30-årsåldern, hade strävat efter i tre år. På Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm fick hon sitt underliv rekonstruerat. Syftet med operationen var att, i största möjliga mån, återskapa det underliv hon borde ha haft, om hon inte hade blivit könsstympad som barn.&nbsp;

Två gånger könsstympades Amina* som barn. Många år senare vänder hon sig till sjukvården – för att rekonstruera sitt omskurna underliv. I dag verkar hon som sjuksköterska. Foto: Karl Gabor

"Från det jag hade mitt första samlag och fram tills operationen hade jag knappt någon känsel", berättar Amina. Men ingreppet är kontroversiellt.

Könsstympade kvinnor mötte motstånd vid rekonstruktion av underlivet

SAS är ett av många bolag som har drabbats av den massiva cyberattacken mot det amerikanska it-företaget Solarwinds. Nu säger flygbolagets presschef John Eckhoff till Bulletin att SAS fortfarande letar efter fler luckor i systemet.

Det var i december som det <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.reuters.com/article/us-usa-cyber-treasury-exclsuive/suspected-russian-hackers-spied-on-u-s-treasury-emails-sources-idUKKBN28N0PG?edition-redirect=uk">uppdagades</a> att det amerikanska it-företaget Solarwinds hade blivit hackat. Det rörde sig om en massiv attack som kan ha påverkat uppemot tusentals av företagets kunder, dit flera amerikanska myndigheter – även delar av Pentagon – och storföretag som Microsoft och Intel, räknas in.

SAS är ett av bolagen som har drabbats av cyberattacken mot it-företaget Solarwinds. ”En bakdörr skapades”, säger SAS presschef till Bulletin.

SAS om cyberattacken: ”En allvarlig händelse”

Åtgärder mot terrorism och organiserad brottslighet är något som det svenska folket, till skillnad från andra EU-medborgare, placerar på första plats när det kommer till den viktigaste frågan för unionen. Det visar en färsk opinionsundersökning. Dessutom vill svenskar att EU ska arbeta mer för värderingar som yttrandefrihet och jämställdhet. &nbsp;

Europaparlamentets senaste opinionsundersökning, som genomfördes av <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.europarl.europa.eu/news/sv/press-room/20210208IPR97326/ny-opinionsundersokning-sa-ser-svenskarna-pa-eu-samarbetet">Kantar Sifo i november–december 2020</a>, visar att svenskarnas prioriteringar sticker ut på flera områden. I till exempel 23 av 27 medlemsländer anser medborgarna att EU, mer specifikt Europaparlamentet, bör göra mer för att bekämpa fattigdom och sociala ojämlikheter. Det är den fråga som fick högst snittplacering, med ett stöd på 48 procent.&nbsp;

Svenskar vill att EU jobbar mer mot organiserad brottslighet och terrorism. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT.

Svenskar prioriterar åtgärder mot terrorism och organiserad brottslighet – genomsnittseuropén vill bekämpa fattigdom och sociala orättvisor.

Mätning: Brottslighet och terrorism den viktigaste EU-frågan för svenskarna

De arbetade med, och levde för, att skapa musik och underhållning. Nu försörjer den ena sig mestadels på nattarbete och den andra på sin pension. Peter Hallström, låtskrivaren till bland annat ”Håll mitt hjärta” och jazzgitarristen Anders ”Chico” Lindvall, berättar för Bulletin om livet under coronakrisen – och om bristen på stöd för kultursektorn.

Peter Hallström är en veteran i musikbranschen. Han har jobbat med musikproduktion sedan slutet av 80-talet och började som låtskrivare i en studio hos Bruno Glenmark och Ann-Louise Hanson. Han var även med i kören på den tiden Melodifestivalen hade en orkester, och hann delta i tre finaler i Europa.

Anders ”Chico” Lindvall och Peter Hallström. Foto: Mårten Gullstrand/Pressbild.

Låtskrivaren Peter Hallström och jazzgitarristen Anders Lindvall berättar för Bulletin om livet under coronakrisen – och om bristen på stöd.