Det har snart gått ett år sedan Fengsson dumplings house i Lund valde att stänga ner tillfälligt på grund av smittspridningen av coronaviruset. Bulletin har följt upp hur det gick för restaurangen. ”Vi tappade halva omsättningen”, berättar delägaren Li Feng.&nbsp;

I februari 2020 följde systrarna Li Feng och Ying Feng, ägarna till lunchrestaurangen Fengsson dumplings house i Lund, noga nyhetssändningarna om det nya coronavirusets spridning. På den tiden var det ännu inte säkert hur smittspridningen skulle utvecklas, framför allt inte här i Sverige.

Ruipeng Li och Dinh Trang på Fengsson dumplings house efter restaurangens nya rutiner med munskydd. Foto: Privat.

Ett år har gått sedan Fengsson dumplings house i Lund stängde tillfälligt på grund av coronaviruset. Bulletin har följt upp hur det gick.

Efter nedstängningen – så blev coronaåret för kända Lundarestaurangen 

Inte förrän år 2035 kommer den offentliga sektorn att hinna ikapp den privata gällande digitaliseringen, visar uträkningar från en färsk rapport, trots att det ligger i regeringens fastställda strategi att Sverige ska bli bäst i världen på digitaliseringen. Forskaren Johan Magnusson säger till Bulletin att kommuner och myndigheter riskerar att bli irrelevanta om de inte hänger med i tiden. ”Alla e-handlar förutom statsministern”, säger han.

Det är ännu lång tid kvar innan den offentliga sektorn kommer ikapp den privata när det kommer till digital kompetens. Det konstaterar rapporten <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://usercontent.one/wp/www.digitalforvaltning.se/wp-content/uploads/2021/01/Rapport-Digital-Kompetens.pdf">”Den stora vågen: Digital kompetens i offentlig sektor 2006–2019”</a>. Enligt rapportens beräkningar lär det inte ske förrän år 2035.&nbsp;

Sverige ska bli ”bäst i världen på digitalisering”, menar regeringen. Men inte förrän år 2035 hinner den offentliga sektorn ikapp den privata.

Offentlig sektor hopplöst efter i digitaliseringen – ikapp år 2035

Ökad skolfrånvaro och svårare att hitta ett första jobb. Det är några av de effekter som har slagit mot barn och unga under coronakrisen, enligt en ny rapport. Hårdast drabbas barn från socioekonomiskt svaga familjer. Samtidigt beräknas skolfrånvaron leda till samhällsförluster på 10 miljarder kronor.

I en ny rapport har Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, undersökt hur barn och unga har påverkats av coronapandemin i Sverige.

Coronakrisen har bland annat påverkat barn och ungas skolgång och jobbmöjligheter. Foto: Pontus Lundahl

Ökad skolfrånvaro och svårare att hitta första jobbet. Det är några av effekterna som har drabbat unga under coronakrisen, visar en ny rapport.

Ny rapport: Så har coronakrisen slagit mot barn och unga

Språksvårigheter, sjukare patienter, för få anställda och otillräcklig ekonomisk ersättning. Så beskriver Magnus Isacson sin tillvaro som läkare på Tensta vårdcentral. Nu uppger han att han inte längre kan ge den vård hans patienter har rätt till – och väljer därför att sluta. Regionrådet Anna Starbrink (L) menar att läkarbristen delvis beror på otryggheten i stadsdelen.

Det var för ungefär en vecka sedan som allmänläkaren Magnus Isacson, också ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, fick sin debattartikel ”Därför slutar jag på Tensta vårdcentral” publicerad i<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.expressen.se/debatt/darfor-slutar-jag-pa-tensta-vardcentral/"> Expressen</a>. Anledningen till att han väljer att avsluta sin tjänst är att han inte längre kan stå för den vård som erbjuds på arbetsplatsen – en vård som han anser vara bristfällig.&nbsp;

Magnus Isacson, allmänläkare i Tensta och ordförande i Svensk förening för allmänmedicin. Foto: Karl Gabor

Språksvårigheter, sjukare patienter, få anställda och lite ersättning. Så beskriver Magnus Isacson sin tillvaro som läkare på Tensta vårdcentral.