Polarpris, guldbaggar, kristaller, grammissar, augustpris. Finns det ingen gräns? Sverige lider av mer än en typ av prisinflation. Det som betyder något borde väl vara verkets kulturella genomslagskraft, skriver Björn Schaerström.

”Det blir inget Polarpris 2026. Styrelsen sätter priset på paus och ska utarbeta en strategi för framtiden”. Så förmedlades det överraskande beslutet enligt TT (<a href="https://www.svd.se/a/wA9Gmd/senaste-nytt?pinnedEntry=69241">SvD 24 januari</a>). Ingen kunde vara gladare än jag att slippa riskera så mycket som en skärva av mina skattepengar på detta rojalist-fanatiserande Nobel-komplex-baserade ”nationella” spektakel.

I år slipper vi åtminstone polarpriset. Foto: Vanadiso, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

DEBATT: Varför alla dessa ständiga tramspriser? 

Rättssäkerheten i sexualbrottsmål är dålig, men det kanske är värt det om vi förhindrar några våldtäkter? Låt oss därför låsa in så många som möjligt, kanske hela den manliga befolkningen. Eller? Detta undrar Nina Hamilton.

Låt oss vara konsekventa. Om vi ändå har bestämt oss för att tänka i kollektiv skuld, riskkalkyler och förhandsdomar – varför dra gränser?

Vad sägs om att vi låser in hela befolkningen, bara för att vara på den säkra sidan? Sisten in kastar sedan ut nyckeln genom gallret. Foto: Thomas Salva, Lumento, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons

Våldtäkter måste bekämpas – vad spelar det för roll om vi måste kasta några hundra oskyldiga i fängelse? 

DEBATT: Lika bra att låsa in varenda en

Den iranska regimen vacklar när dess folk reser sig. Kampen pågår i Iran, men det finns fortfarande mycket vi kan göra här i Sverige för att stötta. Detta skriver Armin Firouzbakhsh.

Sedan december 2025 har Iran skakats av omfattande protester som utvecklats till en revolution. Efter mer än 45 år av förtryck, ekonomiskt lidande och våld i islams namn har det iranska folket rest sig för att en gång för alla sätta stopp för en brutal regim.

Dags att fimpa mullorna! Foto: Ohad Zwigenberg /AP/TT

DEBATT: Den iranska revolutionen behöver vårt stöd!

Vårt politiska system är udda på så vis att småpartier kan få oproportionerligt och orättvist stort inflytande som vågmästare, då deras röster krävs för att hålla ihop en regeringskoalition. Detta skriver Pushpit Singh.

I svensk politik har det blivit allt tydligare att det inte är de stora partierna som styr, utan de små. Liberalerna är ett tydligt exempel. Med endast 4,6 procent av rösterna i riksdagsvalet 2022 blev de riksdagens minsta parti, men trots detta fick de ministerposter och ett avgörande inflytande över regeringspolitiken. Samtidigt står Sverigedemokraterna, riksdagens näst största parti med näst flest mandat, helt utan ministerposter och utanför regeringen. Hur kan detta vara rimligt i en demokrati?

Simona Mohamsson riksdagens mäktigaste partiledare? ”Så här mycket makt ska jag ha!” Foto: Fredrik Sandberg/TT