Svenska domstolars hantering av våldtäktsfall väcker allvarliga frågor om rättssäkerhet. Om vi inte tar itu med problemen nu riskerar vi ett system där människor döms eller frias på oförklarliga grunder, skriver juristen Kada Karlsson.

Det svenska rättssystemet har en allvarlig trovärdighetskris när det gäller hur våldtäktsfall hanteras. Det har blivit allt svårare att förstå vilka principer som faktiskt styr domstolarnas bedömningar. Hur kan en 18-årig kille dömas till tre års fängelse för en våldtäkt där det enbart finns muntliga vittnesmål som bevis, medan en notorisk serievåldtäktsman får fyra och ett halvt år – trots en dokumenterad historik av övergrepp? Det här är inte rättvisa, det är ren godtycklighet.

”Hur ska vi kunna tro att det finns en logisk och rättssäker bedömning när domarna ser ut som rena lotterivinster?” frågar sig juristen Kada Karlsson. Foto: Privat/Henrik Montgomery/TT

Om våldtäktsdomar i Sverige • ”Det svenska rättsväsendet behöver en reform”

DEBATT: Rättssäkerhet eller lotteri – hur domstolar dömer i våldtäktsfall

En lånefinansierad återupprustning av försvaret är ett ekonomiskt vansinne. Sverige bör snarare göra omprioriteringar i statsbudgeten för att få nå sina mål, skriver tre företrädare för Medborgerlig Samling.

Sveriges försvar har under årtionden av politisk försummelse försatts i ett alarmerande tillstånd. Nu krävs omfattande investeringar för att återupprätta en adekvat försvarsförmåga. Det är dock djupt oansvarigt att finansiera denna upprustning genom att öka statsskulden och därmed pantsätta framtida generationers välstånd. I stället måste vi genomföra en genomgripande översyn av statsbudgeten och prioritera det som är mest angeläget – Sveriges och Europas säkerhet.

Daniel Sonesson, Kai Rämö och Erik Kärnekull tillhörande Medborgerlig Samling. Foto: Adam Ihse/TT/Pressbilder

Företrädare för MED • ”Dessa resurser bör i stället omfördelas till försvaret”

DEBATT: Lånefinansierad återupprustning av försvaret är ekonomiskt vansinne

Efter tyska valet står CDU/CSU som segrare, medan högernationalistiska AfD fördubblar sitt stöd. När etablerade partier bygger ”brandväggar” mot väljarnas val – vad händer då med demokratins grundprinciper? Om det skriver Leif Kullberg.

Tyskland har haft ett nyval och vinnare blev det Kristdemokratiska CDU/CSU, som med sina 28,5 procent (plus 4,4 procentenheter sedan förra valet) sannolikt kommer att försöka bilda regering med det tyska socialdemokratiska partiet SPD, som landade på 16,4 procent (minus 9,3 procentenheter sedan förra valet). Precis som i stora delar av Europa så har ett högernationalistiskt parti – AfD (Alternativ fur Deutschland) – nått stora framgångar med 20,8 procent av rösterna, en fördubbling mot förra valet.

CDU:s partiledare Friedrich Merz och Lars Klingbeil från SPD. Foto: Carsten Koall/AP/TT

Om ”brandväggen” mot AfD • ”Monumentalt problem för den framtida politiken”

DEBATT: Problematisk regeringsbildning i Tyskland efter nyval

I och med granskningen av Rouzbeh Parsi är det upp till Utrikespolitiska institutet att visa karaktär för att behålla sin trovärdighet. Men mot bakgrund av det initiala stödet är det viktigt att granskningen omfattas av transparens, skriver juristen Arvand Askari.

Följt av kvinna-liv-frihet rörelsens gryning som uppstod i och med mordet på Mahsa Amini i Iran samlades iranier både i och utanför landet i protest mot Ayatollah-regimen.

Granskning efter TV4:s avslöjande • ”Upp till Utrikespolitiska institutet att visa karaktär”