Erdogans Turkiet är så långt från ett sanningsvittne man kan komma. Men vägen till ett fritt Kurdistan går ändå inte via PYD och dess korrupta styre i nordöstra Syrien. PYD är i stort sett ett fikonlöv för PKK, och deras ovilja att demokratisera har kostat dem närmast allt politiskt stöd i Väst, och den kurdiska saken åtskillig goodwill. Vill Sverige stödja kurderna bör man istället skicka vapen till kurdiska peshmerga, skriver dagens debattör Michael G. Arizanti.

Turkisk statsmedia skriver att fredagens möte i Helsingfors mellan Sverige, Finland och Turkiet resulterade i beslut kring den gemensamma arbetsgruppens arbetsprinciper, det memorandum som skrevs under i Madrid sågs över, och fokus under mötet ska ha lagts på konkreta steg för att implementera kraven.

Dagens debattör Michael G. Arizanti vill inte se svenskt stöd till PYD. Foto: Fabian B. Kruuse / Montecruz (CC BY-SA 2.0)

Likt många andra västerlänningar var jag tidigare positiv till PYD:s så kallade Rojava-revolution, och jag såg mellan fingrarna på de krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter som PYD utför i Rojava och Syrien. 

DEBATT: Sveriges stöd till Kurdistan bör absolut inte riktas till PYD

Vi går mot lågkonjunktur och skenande energikriser och det behövs konkret politik som kan stödja såväl privatpersoner som industri. Vi har inte råd med ännu en oklar valutgång, skriver Peder Blohm Bokenhielm, talesman för Bränsleupproret, och lyfter fram tre partier som visat initiativ på området: Moderaterna, Liberalerna och Vänsterpartiet.

Hur många kommer att förlora sina jobb de närmaste fyra åren? Det är det valet handlar om.

Dagens debattör Peder Blohm Bokenhielm är talesperson för Bränsleupproret. Foto: Terje Pedersen 

Med facit i hand krävs en annan valutgång nu. Annars riskerar vi vara tillbaka i samma spår igen.

DEBATT: Energikrisen kräver ett annat valresultat

Demokratiparagrafen kräver att public service ska präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer. Trots detta exkluderas rikspartiernas konkurrenter om makten ett valår. En möjlig lösning vore att de mindre partierna fick föra ut sina idéer enligt en Melodifestivalmodell, som lät tittarna rösta sina favoriter vidare, skriver Mats Bergh.

Public service består av SVT, SR och UR och uppbär årligen ca 8,5 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar för sin verksamhet. De har krav på sig att vara opartiska, sakliga och att visa hänsyn till mediets genomslagskraft. Programverksamheten ska präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer enligt demokratiparagrafen i <a href="https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/radio--och-tv-lag-2010696_sfs-2010-696" target="_blank" rel="noopener">Radio-och TV-lagens femte kapitel</a>. Därtill kommer en outtalad, men från beskyddarna ofta upprepad grund att bidra till folkupplysningen, fritt från kommersiella eller andra hänsynstaganden. Gott så.

Dagens debattör Mats Bergh anser att public service borde ge plats även åt de mindre partierna. Foto: Fredrik Persson/TT

En möjlig lösning vore att de mindre partierna fick föra ut sina idéer enligt en Melodifestivalmodell, som lät tittarna rösta sina favoriter vidare.

DEBATT: Public services exkludering av små partier strider mot lagen

Det fungerar inte att en ledande representant för Stadsmissionen uppträder i media iklädd hijab. Hijaben är för all del symbol för privat tro, men även för en värdegrund som är fientlig mot homosexuella, kvinnor och icke-muslimer, skriver dagens debattör Bengt Sareld.

Av ett reportage i DN om Stadsmissionen 29 juli framgick att Stadsmissionens hjälpcenter vid Fridhemsplan leds av en kvinna klädd i hijab. Det gav mig impulsen att ställa frågan till Stadsmissionen om dess företrädares värdegrund. Jag påpekade att hijaben inte bara är en markering om bärarens tro, utan även en politisk markering, eftersom islam är både politik och religion.

Bengt Sareld betraktar hijab som lika politisk som Trump-kepsen. Foto: Privat / Carina Johansen/TT / Johnny Silvercloud (CC BY-SA 2.0)

I världen finns cirka 50 islamdominerade länder. De är som skyltfönster för vad islam gör med ett samhälle politiskt.